Etiketter

, , , , , , , ,

DEMENS ÄR INGET NORMALT ÅLDRANDE UTAN EN SJUKDOM!


Demenssjukdomar bryter inte ut på en dag som t.ex. förkylning utan sjukdomen har ett framskridande förlopp och kan därigenom vara svår att upptäcka till en början.

Ett av de vanligaste tecknen som förknippas med demenssjukdom är glömska, men då måste man skilja på normal glömska och onormal. Hur många gånger har man inte hört när någon glömt något sagt ”Jag har nog demens light utan att mena att hon/han har det”! Om jag tar mig själv som exempel så har jag alltid haft svårt för att komma ihåg personers namn och veta vilken veckodag det är och med det har det varken blivit bättre eller sämre med åren.

När det gäller Alzheimers sjukdom har sjuksköterskan och med.dr Signé Andrén och kurator Ann Bonli gjort upp en checklista som visar skillnader mellan normalt åldrande och Alzheimers sjukdom. Följande länk är från Svenskt demenscentrum: http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/Alll-glomska-ar-inte-demens/Alll-glomska-ar-inte-demens/

Vad som också kan bidra till glömska vilket nu förekommer allt mer är; stress, utmattning och en känsla av att minnet sviker. Om detta finns en avhandling vid Sahlgrenska akademin av Marie Eckerström 2017-05-17.
Artikel om detta i Forskning.se

Det är framför allt när en person avviker för hur hon/han varit tidigare, alltså förändringar som man skall vara uppmärksam på.
…………………………………………………
.
.

VARFÖR DET ÄR VIKTIGT ATT PÅ ETT TIDIGT STADIUM VETA OM EN PERSON HAR EN DEMENSSJUKDOM


Det är både viktigt för personen som har demenssjukdomen så att hon/han kan få läkemedel som lindrar och s.k. bromsmediciner (som verkar främst vid sjukdomens tidiga stadier vid Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom med demens.) och bli bemött på rätt sätt men också för anhörig som ofta är i mycket stort behov av stöd och som kan ansöka om och få hjälp. (Sedan juli 2009 har kommunerna lagstadgad skyldighet att erbjuda anhöriga stöd.)
Angående läkemedel, se: http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Lakemedel/

Ibland kan det också finnas behandlingsbara orsaker till symptomen för demens som t ex stress och B12-vitaminbrist och då är det viktigt att snabbt kunna göra något åt det. Se: http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Utredning-och-diagnos/

Rent praktiskt måste man t.ex. få bilförare att sluta med bilkörning, vilket inte alltid är det lättaste. När det gäller räkningar och betalningar kan det underlätta om någon hjälper personen att skaffa autogiro om det inte redan finns.
När det gäller God man, förvaltare och fullmakter, se ”Goda män” som inte alltid är goda!
 …………………………………………………
.
..

HÄR FÖLJER NÅGRA TECKEN SOM DEMENSFÖRBUNDET SKRIVIT SOM KAN FUNGERA SOM VARNINGSKLOCKOR:


Problem att utföra de vardagliga sysslorna
Förlägger saker
Glömmer överenskommelser med andra
Svårigheter att komma på namnen på vänner och närstående
Svårigheter att hitta rätt ord eller att förstå ordens innebörd
Svårigheter att hitta när man är ute eller kör bil
Svårigheter att fatta beslut och företa sig saker
Tappar intresset för sådant man tidigare tyckt var roligt
Drar sig undan från umgänge med andra
Svårigheter att hantera stress
…………………………………………………
.
.

VAD DEMENS ÄR:

Demenssjukdomar orsakas av skador eller sjukdomar som drabbar hjärnans nervceller.
Det finns olika demenssjukdomar med olika symptom och det finns olika orsaker till att demens uppstår.

Ordet demens  (av latin de ‘utan’ och mens ‘sinne’[1]) kan härledas från 1700-talet i Frankrike med betydelsen galen. 1977 kom ordet senildement in i svenska språket, då trodde man att demens enbart var en följd av åldrandet och under slutet av 1900-talet talade man om åldersdemens. Nu vet man att demens kan orsakas av hundratals olika sjukdomstillstånd och även drabba betydligt yngre personer.

Alois Alzeimer var en tysk psykiater som 1906 var den förste som beskrev sjukdomen Alzheimers sjukdom och givit namn åt sjukdomen.
…………………………………………………

.
.

ORSAK TILL DEMESSJUKDOMAR

Följande information kommer från Demensförbundet  och Svenskt Demenscentrum

Den vanligaste risken för att drabbas av demens är att komma upp i riktigt hög ålder, även om demenssjukdomar även kan drabba yngre personer.
…………………..
Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom (över 60 procent, då hjäss- och tinningloberna skadas). Vanligast drabbas människor äldre än 65 år, men sjukdomen kan förekomma tidigare.
…………………..
Andra orsaker kan t.ex. vara vaskulär demens (blodkärlsdemens) som orsakas genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan t.ex. efter en stroke.
…………………..
Vissa sjukdomar samt flera orsaker kan ge ökad risk som syfilis, HIV, omfattande alkoholkonsumtion, långvarig exponering av lösningsmedel m.fl. sjukdomar.
…………………..
Lewykroppsdemens utvecklas hos cirka 15% av personer med Parkinsons sjukdom.
………………….. 
Ärftlighet kan vara en bidragande faktor. Speciellt om man har en eller flera föräldrar som tidigt i sitt liv drabbats av Alzheimers sjukdom ökar risken. Betonas bör att det endast handlar om en ökad risk.
…………………..
Demenssjukdomar kan också bero på många andra orsaker.
…………………………………………………

Länkar till vad Demensförbundet skrivit om de vanligaste demenssjukdomarna:
Alzheimers sjukdom
Vaskulär demens (blodkärlsdemens)
Frontallobsdemens (pannlobsdemens)
Lewy body demens (Lewy kropps demens)
…………………………………………………

Blanddemens är vanligt speciellt hos äldre, till exempel alzheimer och vaskulär demens, vilket innebär att det kan vara svårt att ställa diagnos.

T.ex. om jag ser till min mamma som blev demenssjuk i 90-årsåldern (hon blev 97 år) så fick hon allt eftersom en mer omfattande demens, men de typiska symptomen på de olika demenssjukdomarna tyckte jag inte stämde. Hon hade svårt att lösa enkla problem och glömde mycket. – Men hon hade inte glömt att tala tyska som hon lärt sig i sin ungdom, inte svårt att hitta ord och hade inga talstörningar, hon kunde räkna mynt och lägga i myntrör, hon var inte personlighetsförändrad eller misstänksam och blev inte förrän under sitt sista levnadsår deprimerad i större utsträckning. Sticka kunde hon, men inte klara av stickbeskrivningar. Barndomsminnen hade hon inte kvar, däremot kom hon ihåg saker som hänt på 1940 och 50-talet d.v.s. när hon var i 40-årsåldern. En viss självinsikt hade min mamma trots sin demenssjukdom, hon gick t.ex. aldrig vilse, utan när hon ville komma hem till mig, ringde hon och bad mig hämta henne.
…………………………………………………  .
..

STATISTIK GÄLLANDE SVERIGE

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):
60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
95-  : 48%
…………………..
Ca 160 000 personer beräknas ha en demenssjukdom, varje år insjuknar ca 25 000.
…………………..
Prognos för antalet personer med demenssjukdom, år 2020: 175 000 och år 2030: 230 000
…………………..

Ca 94 000 personer med demenssjukdom bor i egen lägenhet/villa.
Ca 66 000 bor på demensboende eller annat äldreboende (särskilt boende).
Källa: Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012, Socialstyrelsen

Detta innebär att det är en mycket stor mängd anhöriga som drabbas av att vårda demenssjuka i hemmet!

Men också yngre människor kan få demenssjukdomar. Enligt en artikel i SVt.se finns idag omkring 10.000 personer som är under 65 år och som har en demenssjukdom där flertalet är mellan 60 – 64 år, men demens kan i enstaka fall uppstå redan i 20-årsåldern.
Se SVT Nyheters film Hella, 35, dog av demens av Helena Messing Berg & Frida Pettersson Normark, publicerad 2014-03-18.
…………………………………………………
.
..

HUR MAN KAN FÖRSÖKA FÖREBYGGA ALZHEIMERS SJUKDOM

I en artikel från Linnéuniversitetet kan man läsa om en ny studie som tyder på att man genom hälsosam diet, blodtryckskontroll, motion, intellektuell träning och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av Alzheimers.
Under två år har forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Man hade en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Det blev ett uppmuntrande resultat. ” För första gången har en studie visat att en kombination av åtgärder för äldre i riskzonen kan förbättra deras hälsa och kognitiva förmåga.”

”Kan livsstilsförändringar förbättra livskvaliteten för äldre och kanske skjuta fram en diagnos finns det mycket att vinna, både för individen och samhället”, säger Krister Håkansson, Linnéuniversitetet.
Artikelförfattaren medicine doktor Krister Håkansson säger  – ”Man får sig en tankeställare själv. Jag har börjat gå på gym, och numera dricker jag kaffe också, det gjorde jag inte förut. Och ur den här aspekten är det även bra att dricka rött vin till maten några gånger i veckan.”

”A rare success against Alzheimer´s”, publicerad i Scientific American, är skriven av Linnéuniversitetets Krister Håkansson tillsammans med Miia Kivipelto, Karolinska Institutet.
Mer om artikeln i Forskning.se från 17 mars 2017 kan du läsa här:               http://www.forskning.se/2017/03/17/forandrad-livsstil-kan-bromsa-alzheimers/
…………………..
.
Nya rön med förslag på hur man kan undvika demenssjukdomar dyker upp lite då och då. Det senaste jag läst är från tidningen Må Bra och rådet gällde att undvika dricka lightdrycker som enligt undersökningen kan orsaka stroke såväl som demens!
…………………………………………………
.
.
NÅGRA VIDEOFILMER OM DEMENS
.
Från Svenskt Demenscentrum – Bra att veta om demens:
Duka rätt till bords 
Publicerades den 20 apr. 2017
På Silviahemmets dagverksamhet står måltiden i centrum. I den här filmen tipsar Silviasystrarna hur man dukar och serverar för att underlätta för personer med demenssjukdom.
……………………..
Från Svenskt Demenscentrum – Bra att veta om demens:
Vägled med färg och form
Publicerades den 10 nov. 2016
Hur gör man ett institutionsliknade boende hemtrevligt så att det passar personer med demenssjukdom? Svenskt Demenscentrum besöker Klockarkärleken i Västerås som arbetar med vägledande design.
……………………..
Elinas pappa blev plötsligt en helt annan person – Malou Efter tio (TV4)
Elinas pappa drabbades av frontallobsdemens som medför en snabb och drastisk personlighetsförändring. Idag är Elina, 22 år, mer som en förälder till sin egen far som mot sin vilja vårdas på en låst avdelning. 2014-04-30
…………………………………………………
.
..
LÄNKAR TILL AKTIVITETER VID DEMENSSJUKDOM
Aktiviteter för personer med demenssjukdom – musik
Akvarellmålning utan kunskaper
Bakning, matlagning och gymnastik
Exempel på bra demensvårdsprogram
Lättstickad cape
Målarböcker för vuxna
 Samtal, telefon, TV, radio, dator, surfplatta, fotoram, DVD, korsord och böcker för personer med demenssjukdom
Spel, kortlekar och pussel för personer med demenssjukdom
Textila och konstnärliga aktiviteter för personer med demenssjukdom
Utflykter, gosedjur, empatidockor och andra trevligheter för personer med demenssjukdom

…………………………………………………