TECKEN PÅ DEMENSSJUKDOM

Etiketter

Alzheimer, Demens light, Demenssjukdomar, Frontallobsdemens, Glömska, Lewybodydemens, Lewykroppsdemens, Pannlobsdemens, Vaskulär demens

DEMENS ÄR INGET NORMALT ÅLDRANDE UTAN EN SJUKDOM!

Demenssjukdomar bryter inte ut på en dag som t.ex. förkylning utan sjukdomen har ett framskridande förlopp och kan därigenom vara svår att upptäcka till en början.

Ett av de vanligaste tecknen som förknippas med demenssjukdom är glömska, men då måste man skilja på normal glömska och onormal. Hur många gånger har man inte hört när någon glömt något sagt ”Jag har nog demens light utan att mena att hon/han har det”! Om jag tar mig själv som exempel så har jag alltid haft svårt för att komma ihåg personers namn och veta vilken veckodag det är och med det har det varken blivit bättre eller sämre med åren.

När det gäller Alzheimers sjukdom har sjuksköterskan och med.dr Signé Andrén och kurator Ann Bonli gjort upp en checklista som visar skillnader mellan normalt åldrande och Alzheimers sjukdom. Följande länk är från Svenskt demenscentrum: http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/Alll-glomska-ar-inte-demens/Alll-glomska-ar-inte-demens/

Vad som också kan bidra till glömska vilket nu förekommer allt mer är; stress, utmattning och en känsla av att minnet sviker. Om detta finns en avhandling vid Sahlgrenska akademin av Marie Eckerström 2017-05-17.
Artikel om detta i Forskning.se

Det är framför allt när en person avviker för hur hon/han varit tidigare, alltså förändringar som man skall vara uppmärksam på.
…………………………………………………
.
.

VARFÖR DET ÄR VIKTIGT ATT PÅ ETT TIDIGT STADIUM VETA OM EN PERSON HAR EN DEMENSSJUKDOM

Det är både viktigt för personen som har demenssjukdomen så att hon/han kan få läkemedel som lindrar och s.k. bromsmediciner (som verkar främst vid sjukdomens tidiga stadier vid Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom med demens.) och bli bemött på rätt sätt men också för anhörig som ofta är i mycket stort behov av stöd och som kan ansöka om och få hjälp. (Sedan juli 2009 har kommunerna lagstadgad skyldighet att erbjuda anhöriga stöd.)
Angående läkemedel, se: http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Lakemedel/

Ibland kan det också finnas behandlingsbara orsaker till symptomen för demens som t ex stress och B12-vitaminbrist och då är det viktigt att snabbt kunna göra något åt det. Se: http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Utredning-och-diagnos/

Rent praktiskt måste man t.ex. få bilförare att sluta med bilkörning, vilket inte alltid är det lättaste. När det gäller räkningar och betalningar kan det underlätta om någon hjälper personen att skaffa autogiro om det inte redan finns.
När det gäller God man, förvaltare och fullmakter, se ”Goda män” som inte alltid är goda!
 …………………………………………………
.
..

HÄR FÖLJER NÅGRA TECKEN SOM DEMENSFÖRBUNDET SKRIVIT SOM KAN FUNGERA SOM VARNINGSKLOCKOR:

Problem att utföra de vardagliga sysslorna
Förlägger saker
Glömmer överenskommelser med andra
Svårigheter att komma på namnen på vänner och närstående
Svårigheter att hitta rätt ord eller att förstå ordens innebörd
Svårigheter att hitta när man är ute eller kör bil
Svårigheter att fatta beslut och företa sig saker
Tappar intresset för sådant man tidigare tyckt var roligt
Drar sig undan från umgänge med andra
Svårigheter att hantera stress
…………………………………………………
.
.

VAD DEMENS ÄR:

Demenssjukdomar orsakas av skador eller sjukdomar som drabbar hjärnans nervceller.
Det finns olika demenssjukdomar med olika symptom och det finns olika orsaker till att demens uppstår.

Ordet demens  (av latin de ‘utan’ och mens ‘sinne’^[1]) kan härledas från 1700-talet i Frankrike med betydelsen galen. 1977 kom ordet senildement in i svenska språket, då trodde man att demens enbart var en följd av åldrandet och under slutet av 1900-talet talade man om åldersdemens. Nu vet man att demens kan orsakas av hundratals olika sjukdomstillstånd och även drabba betydligt yngre personer.

Alois Alzeimer var en tysk psykiater som 1906 var den förste som beskrev sjukdomen Alzheimers sjukdom och givit namn åt sjukdomen.
…………………………………………………

.
.

ORSAK TILL DEMESSJUKDOMAR

Följande information kommer från Demensförbundet  och Svenskt Demenscentrum

Den vanligaste risken för att drabbas av demens är att komma upp i riktigt hög ålder, även om demenssjukdomar även kan drabba yngre personer.
…………………..
Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom (över 60 procent, då hjäss- och tinningloberna skadas). Vanligast drabbas människor äldre än 65 år, men sjukdomen kan förekomma tidigare.
…………………..
Andra orsaker kan t.ex. vara vaskulär demens (blodkärlsdemens) som orsakas genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan t.ex. efter en stroke.
…………………..
Vissa sjukdomar samt flera orsaker kan ge ökad risk som syfilis, HIV, omfattande alkoholkonsumtion, långvarig exponering av lösningsmedel m.fl. sjukdomar.
…………………..
Lewykroppsdemens utvecklas hos cirka 15% av personer med Parkinsons sjukdom.
………………….. 
Ärftlighet kan vara en bidragande faktor. Speciellt om man har en eller flera föräldrar som tidigt i sitt liv drabbats av Alzheimers sjukdom ökar risken. Betonas bör att det endast handlar om en ökad risk.
…………………..
Demenssjukdomar kan också bero på många andra orsaker.
…………………………………………………

Länkar till vad Demensförbundet skrivit om de vanligaste demenssjukdomarna:
Alzheimers sjukdom
Vaskulär demens (blodkärlsdemens)
Frontallobsdemens (pannlobsdemens)
Lewy body demens (Lewy kropps demens)
…………………………………………………

Blanddemens är vanligt speciellt hos äldre, till exempel alzheimer och vaskulär demens, vilket innebär att det kan vara svårt att ställa diagnos.

T.ex. om jag ser till min mamma som blev demenssjuk i 90-årsåldern (hon blev 97 år) så fick hon allt eftersom en mer omfattande demens, men de typiska symptomen på de olika demenssjukdomarna tyckte jag inte stämde. Hon hade svårt att lösa enkla problem och glömde mycket. – Men hon hade inte glömt att tala tyska som hon lärt sig i sin ungdom, inte svårt att hitta ord och hade inga talstörningar, hon kunde räkna mynt och lägga i myntrör, hon var inte personlighetsförändrad eller misstänksam och blev inte förrän under sitt sista levnadsår deprimerad i större utsträckning. Sticka kunde hon, men inte klara av stickbeskrivningar. Barndomsminnen hade hon inte kvar, däremot kom hon ihåg saker som hänt på 1940 och 50-talet d.v.s. när hon var i 40-årsåldern. En viss självinsikt hade min mamma trots sin demenssjukdom, hon gick t.ex. aldrig vilse, utan när hon ville komma hem till mig, ringde hon och bad mig hämta henne.
…………………………………………………  .
..

STATISTIK GÄLLANDE SVERIGE

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):
60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
95-  : 48%
…………………..
Ca 160 000 personer beräknas ha en demenssjukdom, varje år insjuknar ca 25 000.
…………………..
Prognos för antalet personer med demenssjukdom, år 2020: 175 000 och år 2030: 230 000
…………………..

Ca 94 000 personer med demenssjukdom bor i egen lägenhet/villa.
Ca 66 000 bor på demensboende eller annat äldreboende (särskilt boende).
Källa: Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012, Socialstyrelsen

Detta innebär att det är en mycket stor mängd anhöriga som drabbas av att vårda demenssjuka i hemmet!

Men också yngre människor kan få demenssjukdomar. Enligt en artikel i SVt.se finns idag omkring 10.000 personer som är under 65 år och som har en demenssjukdom där flertalet är mellan 60 – 64 år, men demens kan i enstaka fall uppstå redan i 20-årsåldern.
Se SVT Nyheters film Hella, 35, dog av demens av Helena Messing Berg & Frida Pettersson Normark, publicerad 2014-03-18.
…………………………………………………
.
..

HUR MAN KAN FÖRSÖKA FÖREBYGGA ALZHEIMERS SJUKDOM

I en artikel från Linnéuniversitetet kan man läsa om en ny studie som tyder på att man genom hälsosam diet, blodtryckskontroll, motion, intellektuell träning och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av Alzheimers.
Under två år har forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Man hade en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Det blev ett uppmuntrande resultat. ” För första gången har en studie visat att en kombination av åtgärder för äldre i riskzonen kan förbättra deras hälsa och kognitiva förmåga.”

”Kan livsstilsförändringar förbättra livskvaliteten för äldre och kanske skjuta fram en diagnos finns det mycket att vinna, både för individen och samhället”, säger Krister Håkansson, Linnéuniversitetet.
Artikelförfattaren medicine doktor Krister Håkansson säger  – ”Man får sig en tankeställare själv. Jag har börjat gå på gym, och numera dricker jag kaffe också, det gjorde jag inte förut. Och ur den här aspekten är det även bra att dricka rött vin till maten några gånger i veckan.”

”A rare success against Alzheimer´s”, publicerad i Scientific American, är skriven av Linnéuniversitetets Krister Håkansson tillsammans med Miia Kivipelto, Karolinska Institutet.
Mer om artikeln i Forskning.se från 17 mars 2017 kan du läsa här:               http://www.forskning.se/2017/03/17/forandrad-livsstil-kan-bromsa-alzheimers/
…………………..
.
Nya rön med förslag på hur man kan undvika demenssjukdomar dyker upp lite då och då. Det senaste jag läst är från tidningen Må Bra och rådet gällde att undvika dricka lightdrycker som enligt undersökningen kan orsaka stroke såväl som demens!
…………………………………………………
.
.
NÅGRA VIDEOFILMER OM DEMENS
.
Från Svenskt Demenscentrum – Bra att veta om demens:
Duka rätt till bords 
Publicerades den 20 apr. 2017
På Silviahemmets dagverksamhet står måltiden i centrum. I den här filmen tipsar Silviasystrarna hur man dukar och serverar för att underlätta för personer med demenssjukdom.
……………………..
Från Svenskt Demenscentrum – Bra att veta om demens:
Vägled med färg och form
Publicerades den 10 nov. 2016
Hur gör man ett institutionsliknade boende hemtrevligt så att det passar personer med demenssjukdom? Svenskt Demenscentrum besöker Klockarkärleken i Västerås som arbetar med vägledande design.
……………………..
Elinas pappa blev plötsligt en helt annan person – Malou Efter tio (TV4)
Elinas pappa drabbades av frontallobsdemens som medför en snabb och drastisk personlighetsförändring. Idag är Elina, 22 år, mer som en förälder till sin egen far som mot sin vilja vårdas på en låst avdelning. 2014-04-30
…………………………………………………
.
..
LÄNKAR TILL AKTIVITETER VID DEMENSSJUKDOM
Aktiviteter för personer med demenssjukdom – musik
Akvarellmålning utan kunskaper
Bakning, matlagning och gymnastik
Exempel på bra demensvårdsprogram
Lättstickad cape
Målarböcker för vuxna och förtryckta canvasdukar
Samtal, telefon, TV, radio, dator, surfplatta, fotoram, DVD, korsord och böcker för personer med demenssjukdom
Spel, kortlekar och pussel för personer med demenssjukdom
Textila och konstnärliga aktiviteter för personer med demenssjukdom
Utflykter, gosedjur, empatidockor och andra trevligheter för personer med demenssjukdom

…………………………………………………

”Goda män” som inte alltid är goda!

Etiketter

Anhörig, Demens, Ekonomi, Förvaltare, Framtidsfullmakter, Funktionsnedsättning, God man, Godmanskap, Hjälpa, Husdjur, Lura, Oärlig, Okontaktbar, Sjukdom

Först som sist, de allra flesta goda män är ”goda” och hjälper på rätt sätt personer med demenssjukdom eller de som har andra omfattande funktionsnedsättningar. Min moster t.ex. som blev 99 år hade en god man som var helt okej, men som ni säkert läst om finns det dessvärre människor som blivit lurade av sina ”goda män” på pengar och bostad.

OM MAN VILL HJÄLPA ANHÖRIG UTAN ATT VARA GOD MAN eller FÖRVALTARE

När det gällde min ensamstående mamma som blev 97 år och bodde på äldreboende märkte jag att hon började bli dement i 90-årsåldern, hon var dock så pass klar i huvudet att hon förstod att jag ville och kunde hjälpa henne med bankaffärer och skrev därför tacksamt på en bankfullmakt åt mig. Detta innebar att jag kunde betala alla hennes räkningar. Hade vi däremot väntat med fullmakten tills hon av en läkare blivit ”demensförklarad” hade jag inte bemyndigats med någon fullmakt.
Eftersom jag var min mammas enda barn och hennes enda arvinge fanns det ingen utomstående som hade några synpunkter.
För enkelhetens skull betalades hennes flesta räkningar med autogiro, men ibland behövde hon kontanter till t.ex. kläder, medicin, hårfrissa, tandläkare, julklappar, konditorivaror, hudvårdsprodukter, tvättmedel och andra småinköp. Pengar till detta tog jag ut i bankomat.
För säkerhets skull sparade jag alla inköpskvitton och förde in alla utgifter och bankuttag i en kassabok, ifall någon skulle undra hur jag skötte hennes pengar. (Vilket ingen gjorde!)

VAD SOM ÄR PRAKTISKT ATT ORDNA MED I TID, INNAN EN PERSON EVENTUELLT FÅR EN DEMENSSJUKDOM ELLER PÅ ANNAT SÄTT BLIR HJÄLPLÖS ÄR ATT ORDNA SÅ ATT BANKAFFÄRERNA BLIR LÄTTSKÖTTA, det kan man göra genom:

1. Att om man är gift/sambo ha gemensamt bankkonto, där båda kan disponera pengarna.
2. Att skaffa autogiro om det inte redan finns.
3. Att skaffa bankomatkort om det inte redan finns, så att kontanter lätt kan tas ut.
4. Att tala om vilka koder och konton man har för den som skall sköta ekonomin.
5. Att skaffa dosa till bankkonto om sådan erfordras till ev. internetbetalning.
6. Att skaffa Bankid om man har internetbetalning. 

Enklast och billigast är det att betala räkningar genom internet, om det inte går att ordna, se: Betala en räkning – utan internet

Ett exempel på vad som hände en familj där ingen hade tillgång till en kod, vilket resulterade i att hela familjeföretaget därför kollapsade.
Se Tv/Expressen 2017-02-16 ”Vem kan se dina lösenord om du dör?”  

 

Trygghetslarm vid demenssjukdom

Etiketter

Posifon, Telefon för dementa, Medicinpåminnare, Demens glömma ta medicin, Doro Secure, GPS – demens, Spåra dementa, Dement går vilse, Landräddningen, GPS-klocka, Skosula med GPS, Hitta hem,

Foto: Posifons hemsida

Om trygghetslarm med GPS har jag skrivit om tidigare i inlägget: Nyheter om hjälpmedel vid spasticitet, inkontinens, rörelsehinder, demens samt larm

 Foto: Demensbutikens hemsida

Jag fick häromdan tips på ytterligare  GPS-larm av samma försäljare som distribuerar medicinpåminnaren Careousel. Medicindosan som även finns med sms funktion kan skicka meddelande till t.ex. anhörig om personen glömt att ta medicinen. Denna medicindosa säljs bl.a. av Demensbutiken och Posifon.
Om du går in på Demensbutikens eller Posifons hemsidor finns utförligare beskrivning hur dosan fungerar.
……………………………………………………………..

GPS-larm för dementa i form av klockarmband, skosula och mobil

 Foto: Posifons hemsida
Klockarmband Keruve med GPS (även fastlåsbart) säljs med klocka. Om man vill kan man ta bort klockan och använda sin egen klocka till armbandet. Anhöriga kan söka personen med GPS-armbandet eller få  meddelande när personen passerar ut ur ett trygghetsområde. Det finns även möjlighet att specialbeställa en Keruve klocka för att anpassa den enskildes behov.
………………..

Foto: Posifons hemsida
Skosula GPS Smartsole som placeras i skorna. Larmet aktiveras när användaren rör på skon och meddelar anhöriga, personal eller en larmcentral om användaren passerar utanför ett bestämt trygghetsområde.
………………..

Foto: Posifons hemsida 
Enkel mobiltelefon GeoSKeeper med GPS-larm som kan bäras på armen som en klocka, i en rem om halsen eller i en formsydd väska. Den kan användas både som enkel mobiltelefon och som ett positionerande larm med trygghetsområde. Enheten kan svara automatiskt när anhöriga ringer och användaren kan själv ringa upp eller skicka ett förbestämt meddelande med en knapptryckning. Möjligheterna är många och GeoSKeeper är flexibel, vattentålig och kan enkelt anpassas till olika behov.

Dessa tre GPS-larm säljs av Posifon
……………………………………………………………..

Foto: Iris hjälpmedels hemsida
När det gäller mobiltelefoner finns också Doro Secure 580 med fyra snabbvalsknappar för enkel uppringning med  trygghetsknapp och en säkerhetstimer som automatiskt kan ringa upp och skicka ett larm via SMS till förinställda nummer, kombinerat med GPS-lokalisering så man kan se var personen är. Kontakter kan uppdateras via internet av t.ex. en betrodd släkting. Denna telefon säljs av Doro,  Iris hjälpmedel, Varsam och många andra butiker.

Alla moderna mobiltelefoner har GPS, den ovan nämnda är speciellt lämpad för personer med demens.
……………………………………………………………..

Gällande inköp av hjälpmedel kontrollera först om du gratis eller mot en mindre avgift kan få låna dessa. Hur pass mycket hjälp du får beror i första hand på var du bor, men även på den som bedömer din situation och hur pass övertygande du själv eller dina anhöriga är.
Börja med att fråga en sjuksköterska/läkare på din vårdcentral hur du skall agera. (Ofta får man vidare kontakt med arbetsterapeut/hjälpmedelscentral, när det gäller GPS-larm kan kontakt även ske genom demensteam).
……………………………………………………………..

Landräddningen är en ideell organisation som genom GPS- och mobilteknik vill att alla, oavsett ålder, livssituation och förmåga skall kunna känna sig trygga i ett aktivt liv utanför hemmet. Händer en olycka skall man givetvis larma med 112, men om t.ex. en person känner sig otrygg på stan kan hen vända sig till Landräddningen.
Denna teknik bidrar till att t.ex. dementa personer kan röra sig mer fritt utomhus.

Hjälpen består av en app, som kan laddas ner till iPhone eller Android telefoner. Vill man bara förmedla sin position var man är finns funktionen ”följ-mig”. Landräddningen är en nationellt heltäckande larm- och stödfunktion.
Denna app borde faktiskt alla ha,  såväl barn som vuxna, för att enkelt kunna förmedla sin position. (T.ex. vid så triviala problem som  att man stämt träff med sina barn vid en T-banestation och inte vet vid vilken utgång barnen står, då kan man se var de befinner sig med GPS:en).

Tekniken möjliggör för anhöriga, vänner och Landräddningens larmcentral att, via datorn eller mobiltelefonen, se var användaren befinner sig när han eller hon behöver hjälp. Detta kan vara speciellt viktigt när det gäller en förvirrad och dement person som gått vilse och inte vet var hen befinner sig.

Appen är helt gratis att ladda hem och kan användas inom familjen eller mellan vänner. Larmar man Landräddningens larmcentraler (finns än så länge bara i Västerås och Gävle) är avgiften 150 kr per larmsamtal. På dessa platser kan man också registrera sig som volontär, som larmcentralen kan skicka ut förfrågan till om de finns i närheten och fråga om de kan hjälpa till. 

Bakgrund och vilka som står bakom landräddningen
År 2013 presenterade Sveriges Civilförsvarsförbund, SPF Seniorerna, Sjöräddningen och andra ideella organisationer den nya ideella rörelsen Landräddningen. Posifon är ansvarig för driften och den tekniska utvecklingen av Landräddningens system och appar.

För att använda tjänsten laddar man ned en app och registrerar sig. Klicka här 
Berättelser av anhöriga, anhöriga, volontärer m.m. Klicka här
Hemsida
Landräddningens Facebooksida
 …………………………………………………..
Granskad 2017-02-17

Nyheter om hjälpmedel vid spasticitet, inkontinens, rörelsehinder, demens samt larm

Etiketter

Inkontinensskydd med fuktighetsmätning, Minska förhöjd muskeltonus, Minska muskelspänning, Minska spasticitet, Mollii, Rehabilitering i hemmet, Sjukgymnastik hemma, Trygghetslarm i hemmet, Trygghetslarm med GPS, Trygghetslarm utomhus, Vårdövervakning i hemmet

Foto: Inerventions hemsida

Intryck från MVT-mässan i Kista januari 2015
Förra veckan var min man och jag på MVT-mässan d.v.s. mässan för Mötesplats, välfärdsteknik och e-hälsa, en mässa som berör personer med funktionsnedsättning. Det var många utställare, så vi siktade in oss på de som vi tyckte verkade för oss mest intressanta.

Vi började med ett synnerligen intressant föredrag som hette: Att hjälpa kroppens egna resurser för att normalisera rörelsemönster. Hjälpmedlet gällde i första hand för personer med skador av Stroke, Cerebral pares, förvärvade hjärnskador, ryggmärgsskador och kronisk smärta. När det gäller MS och Parkinsons sjukdom uppfattade jag det som om behandlingen hjälpte men att det var mer tveksamt om den hade någon långtidsverkan. Om man använder shunt, baklofenpump, pacemaker eller liknande kan man inte använda hjälpmedlet, pga magneter som är fästa på dräkten som stör de medicinska implantaten. För övrigt har det inga kända biverkningar.

Hjälpmedlet från firma INERVENTIONS heter Mollii och består av en jacka och byxor med 58 insydda elektroder fastsatta på dräkten. På den finns det fyra stycken ”magnetpattor” fastsydda, där man fäster magnetarmarna som går ut från kontrollenheten (den vita lilla dosan på magen). Det är så programmeringen från kontrollenheten leds ut till dräktens elektroder. Mollii kan programmeras efter individens behov och går ut på att hjälpa personer med spasticitet till att minska oönskade reflexer, stelhet, muskelspänning och värk till avslappning, ökad rörelse och funktion samt aktivitet. Se bild ovan. Träning med plagget kan även ske i hemmet.

Behandlingen går ut på att ha på sig detta plagg ca en timme 3-4 ggr/vecka, bäst resultat uppnådde behandlingen i samband med träning. Den är lätt att använda med en knapp för på/av och en knapp för play/paus.
Mollii finns i 25 storlekar och är avsedda från 5 år och uppåt, plaggen tvättas i 40 grader fintvätt.

En del av er har kanske sett uppfinnaren Fredrik Lundqvist i TV-programmet Draknästet, det är han som uppfinnit Mollii.

De visade två filmer, före och under behandling. I den första filmen hade en kvinna en mängd okontrollerbara ryckningar hela filmen igenom, det såg verkligen plågsamt ut och i den påföljande filmen var ryckningarna så gott som försvunna, det var helt otroligt!
Ni måste absolut se Youtubefilmerna nedan så ni kan bilda er en egen uppfattning!

Youtubefilm:  ELEKTRODRESS  Presentation av Jonas Wistrand
…………………………
Youtubefilm  av Jonas Wistrand, som visar person före behandling
Before Elektrodress – Dystonia.wmv
…………………………
Youtubefilm av Jonas Wistrand, som visar person efter behandling
After Elektrodress – Dystonia.AVI
Mer information på Interventions hemsida

………………………………………………………………………

Sen gick vi en runda på mässan och såg många intressanta och för oss helt nya produkter. Här följer exempel på några.
Vi såg flera olika typer av trygghetslarm dels för de som bor i särskilda boenden och dels för de som bor hemma. Jag skriver bara om de sistnämnda.

Tända och släcka lampor från rullstol

Att tända och släcka lampor om man är rullstolsburen kan vara nog så besvärligt, men är man dessutom dement, så är det stor risk att man emellanåt får sitta i kolmörkret utan att kunna göra något åt saken.

Min dementa rullstolsburna mamma till exempel, bodde på ett servicehus men kunde inte förflytta sin rullstol själv och förstod sig inte på att använda larmknappen. Efter att jag hittat henne sittande i mörkret, kom jag att tänka på fjärrströmbrytare. Jag skaffade då en enkel pappskiva, där jag tejpade fast en fjärrströmbrytare med text enligt nedan. Det fungerade riktigt bra och hon tyckte t.o.m. att det var roligt att själv kunna tända och släcka!

Fjärrströmbrytare finns i de flesta elbutiker i lite olika modeller, texten på pappskivan måste därför anpassas efter vilken modell man väljer och vilka lampor man vill kunna tända och släcka. (Fjärrströmbrytarna på bilden kommer från Kjell & Company respektive Clas Ohlson).

………………………………………………………………………………………………….

Träffa personer med demenssjukdom

Etiketter

Besöka dementa, Förbereda besök vid demens, Gästbok vid demens, Kommunikation vid demens, Minnesbok vid demens, Samtalsämnen vid demens

De flesta tycker att det kan vara jobbigt att hälsa på släkt och vänner som har demenssjukdom. Man kan få höra ”jag får aldrig några besök” trots att du vet att personen får flera besök per vecka”. Någon kanske berättar att jag var och hälsade på min gamla arbetskamrat, men det var helt meningslöst för hon visste inte vem jag var och vi hade inget att prata om, så jag tänker inte hälsa på henne mer” eller ”jag hälsade på min farbror förra veckan, men det kommer han inte ihåg idag, så det är ingen idé att besöka honom.” Men då gör man fel, fel, fel!

Trygghetstips i hemmet

Etiketter

Babyvakt för vuxna, Checklistor för säkerhet i hemmet, Påminnelse vid demens, Telefonkontakt funktionsnedsättning

Förutom trygghetslarm, trådlöst larm (när någon lämnar rummet/hemmet), mobil med larmknapp, GPS där man kan se var den försvunna tagit vägen m.m. kan även vanlig mobiltelefon, Skype och Babyvakt ge trygghet på följande sätt: 

Tips för personer med demenssjukdom

Etiketter

Demens minneslappar, Demensutredning-skaffa fullmakt först!, Ersättningskrav vid demens, Hitta vilsna dementa, Medicindosa med SMS vid glömd medicinering, Telefonhjälp vid demens

Undvik att trycka på t.ex. hiss och dörröppnare om den som har demens klarar av det själv, det stärker självkänslan och gör den som har demens mindre passiv. Låt över huvudtaget bli att hjälpa till om det inte är absolut nödvändigt. (Kan vara svårt att låta bli!)