Slippa ensamhet på särskilda boenden

Etiketter

Aktiviteter, Anhörig, Avlastning, Äldreboende, Demensboende, Ensamhet, Korttidsboende, Omsorgsboende, Särskilt_boende, Servicehus, Vårdboende

”Det är de små detaljerna som gör det” En film om framtidens demensvård, utifrån ett förbättringsarbete vid Ånge kommuns demensboenden. Filmen visar några av gruppboendet Utsiktens förbättringsidéer. Jan 20,2015
………………………………………………………………………..

INNEHÅLL
1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. …. BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET
2. VAD MAN SOM ANHÖRIG ELLER VÄN KAN GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA SITUATIONEN
….a. Komma med egna förslag till verksamhetens förbättrande
….b. Förslag på samordning av aktiviteter
….c. Göra en aktivitetsbok
….d. Låta de boende hälsa på er i stället
3. FÖRSLAG PÅ AKTIVITETER
4. HUR VÄLJER MAN ÄLDREBOENDE?
5. TIPS PÅ ORGANISATIONER SOM KAN HJÄLPA TILL MED AKTIVERING
6. INTERVJU FRÅN ETT ÄLDREBOENDE & SKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSEN

………………………………………………………………………..

1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. ….BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET

6 av 10 människor med äldreomsorg besväras av ensamhet, det visar en rikstäckande undersökning från Socialstyrelsen. 2019-09-25
Se: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7307284 

När det gäller särskilda boenden för personer med stort vårdbehov finns oftast ett gemensamt vardagsrum med matplats, där det finns möjlighet att träffa andra personer och kunna samlas för eventuella aktiviteter.

Ett servicehus är ett mellanting mellan eget boende och äldreboende, ofta finns där restaurang och kafé som serverar frukost, lunch och middag. Dessutom brukar det finnas gemensamma lokaler med möjlighet att umgås med andra boende och kunna samlas för eventuella aktiviteter.

Allt detta låter väldigt bra, men i praktiken fungerar det sällan så bra som man önskar, till stor del beroende av kostnadsskäl med därtill följande personalbrist, vilket i sin tur bidrar till få aktiviteter, få tid till pratstunder och utevistelser.

Eftersom populationen av äldre ökar, men dessvärre inte personalen på särskilda boenden i samma utsträckning så tror jag inte att ensamhetskänslan för de boendena kommer att minska i framtiden utan snarare tvärtom.

Jag tycker att det är helt naturligt, om personer som kommer till ett nytt boende med personal som är för dem helt främmande, känner sig ensamma och utelämnade. Om personen som flyttar dit har en livskamrat kanske hen av olika orsaker inte flyttar med, eller om hen tidigare haft ett stort umgänge som till det nya boendet sällan kommer på besök, kan omställningen bli väldigt svår. Är personen dessutom demenssjuk eller om personen är blyg eller inbunden och därigenom saknar initiativförmåga att skaffa nya kontakter, så blir ju livet mycket trist och innehållslöst med dagar som känns mycket långa. Detsamma gäller för sängliggande på särskilda boenden, de kan ju av naturliga skäl inte gå runt och knyta kontakter. Många sängliggande kanske bara har TV som förströelse och mycket få tillfällen till att prata med någon. Läs gärna artikeln längst ner på sidan från P4 Örebro om Hasse som lämnas ensam på sitt äldreboende.

En annan grupp som oftast blir understimulerade är de som är på avlastning för sina närstående. Själv känner jag en kvinna som är på avlastning en vecka/månad och hon säger att det finns absolut ingenting att göra, själv är hon halvsides förlamad och klar i knoppen medan de övriga som bor där är demenssjuka och går inte att kommunicera med.
………………………………………………………………………..