”Det är de små detaljerna som gör det” En film om framtidens demensvård, utifrån ett förbättringsarbete vid Ånge kommuns demensboenden. Filmen visar några av gruppboendet Utsiktens förbättringsidéer. Jan 20,2015
………………………………………………………………………..
INNEHÅLL
1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. …. BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET
2. VAD MAN SOM ANHÖRIG ELLER VÄN KAN GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA SITUATIONEN ….a. Komma med egna förslag till verksamhetens förbättrande ….b. Förslag på samordning av aktiviteter ….c. Göra en aktivitetsbok ….d. Låta de boende hälsa på er i stället 3. FÖRSLAG PÅ AKTIVITETER
4. HUR VÄLJER MAN ÄLDREBOENDE?
5. TIPS PÅ ORGANISATIONER SOM KAN HJÄLPA TILL MED AKTIVERING 6.INTERVJU FRÅN ETT ÄLDREBOENDE & SKRIFTFRÅN SOCIALSTYRELSEN
………………………………………………………………………..
1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. ….BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET
När det gäller särskilda boenden för personer med stort vårdbehov finns oftast ett gemensamt vardagsrum med matplats, där det finns möjlighet att träffa andra personer och kunna samlas för eventuella aktiviteter.
Ett servicehus är ett mellanting mellan eget boende och äldreboende, ofta finns där restaurang och kafé som serverar frukost, lunch och middag. Dessutom brukar det finnas gemensamma lokaler med möjlighet att umgås med andra boende och kunna samlas för eventuella aktiviteter.
Allt detta låter väldigt bra, men i praktiken fungerar det sällan så bra som man önskar, till stor del beroende av kostnadsskäl med därtill följande personalbrist, vilket i sin tur bidrar till få aktiviteter, få tid till pratstunder och utevistelser.
Eftersom populationen av äldre ökar, men dessvärre inte personalen på särskilda boenden i samma utsträckning så tror jag inte att ensamhetskänslan för de boendena kommer att minska i framtiden utan snarare tvärtom.
Jag tycker att det är helt naturligt, om personer som kommer till ett nytt boende med personal som är för dem helt främmande, känner sig ensamma och utelämnade. Om personen som flyttar dit har en livskamrat kanske hen av olika orsaker inte flyttar med, eller om hen tidigare haft ett stort umgänge som till det nya boendet sällan kommer på besök, kan omställningen bli väldigt svår. Är personen dessutom demenssjuk eller om personen är blyg eller inbunden och därigenom saknar initiativförmåga att skaffa nya kontakter, så blir ju livet mycket trist och innehållslöst med dagar som känns mycket långa. Detsamma gäller för sängliggande på särskilda boenden, de kan ju av naturliga skäl inte gå runt och knyta kontakter. Många sängliggande kanske bara har TV som förströelse och mycket få tillfällen till att prata med någon. Läs gärna artikeln längst ner på sidan från P4 Örebro om Hasse som lämnas ensam på sitt äldreboende.
En annan grupp som oftast blir understimulerade är de som är på avlastning för sina närstående. Själv känner jag en kvinna som är på avlastning en vecka/månad och hon säger att det finns absolut ingenting att göra, själv är hon halvsides förlamad och klar i knoppen medan de övriga som bor där är demenssjuka och går inte att kommunicera med.
……………………………………………………………………….. Läs mer →
När det gäller demenssjukas vägran att skaffa hjälpmedel eller vägran till aktiviteter får man ofta ta till andra knep än övertalande och argumenterande. Mina erfarenheter om demenssjuka kommer i huvudsak från min demenssjuka mamma och moster.
Exempel gällande aktiviteter: Om jag sa till min mamma. ”Det är så vackert väder i dag vill du inte komma ut på en promenad” eller om jag frågade om hon ville delta i någon aktivitet fick jag alltid svaret nej. Detta tyckte jag var väldigt konstigt eftersom hon innan hon blev demenssjuk älskade att promenera och göra olika aktiviteter som att resa, sy, baka, pyssla, lyssna på musik m.m. Därför fortsatte jag i stället med att säga: ”Det är så vackert väder, nu tar vi en promenad” och så hjälpte jag henne på med kläderna, tog med rullatorn eller rullstolen som hon kunde ta till om hon blev trött. När vi sen kom hem frågade jag i stället om det var trevligt med promenaden och fick alltid svaret – ja!
Detsamma gällde andra aktiviteter som jag visste att hon brukade gilla, jag plockade fram t.ex. målarfärg, bakingredienser eller något annat som hon brukade tycka vara roligt och då satte hon i regel i gång med aktiviteten. Jag testade en gång med pussel som jag visste att hon tyckte var fånigt när hon var yngre (hon sa alltid varför klippa sönder en tavla och sen sätta ihop den) men att lägga pussel gillade hon inte heller när hon blev demenssjuk, så det tog jag inte fram i fortsättningen.
Exempel gällande att inte vilja ha hjälpmedel: När min mamma började gå sämre skaffade hon sig en käpp, precis som hennes mamma hade haft när hon levde. Att stödja sig på en käpp vet jag att det inte är så bra, man kan lätt få sned belastning på ryggen, dessutom glömde hon käppen ofta i matvarubutiker och på andra platser. Jag föreslog att hon i stället skulle skaffa sig en rullator, vilket hon tyckte var fullkomligt onödigt. Jag rådgjorde då med vårdcentralen och en arbetsterapeut och beställde tid och sa till min mamma (inte frågade) att nu har vi fått tid för att prova ut rullator och då följde hon snällt med. Hade hon inte gjort det hade jag tänkt ta fram en nödlögn och säga att ”doktorn har sagt att du måste skaffa en rullator”, men det behövde jag inte göra. Så småningom kom min mamma att älska sin rullator efter att först ha tränat hur hon kunde bromsa den. Hon sa senare när hon flyttat till äldreboende, ”jag skulle inte kunna klarat mig att komma till matsalen eller kiosken utan den”. Dessutom tyckte hon att det var praktiskt att kunna hänga en korg på rullatorn om hon hade något att bära och att sätta sig på den och vila om hon blev trött under en promenad.
Summan av kardemumman när det gäller envisa personer med demenssjukdom: Fråga inte i förväg eller argumentera om ni märker att ni alltid får nekande svar utan gör vad ni tror är bäst för personen och testa. Skaffar man t.ex. ett hjälpmedel som rullator eller rullstol kan man alltid lämna tillbaka hjälpmedlet om det inte kommer till användning. Plockar man fram bakingredienser, målarfärg, garn, nål och tråd eller något annat material man tror personen är intresserad av och personen inte vill göra något är det väl inte värre än att man plockar bort det och testar med något annat. Om jag och äldreboendets personal hade tillmötesgått min mammas nekande gällande promenader m.m. hade hon inte kommit ut ur huset där hon bodde i c:a 10 år och inte heller deltagit i några som helst aktiviteter!
…………………………….
Länkarna uppdaterade 2021-05-01 Fotoram med textförsedda bilder
PRATA ofta med personen som är demenssjuk. Vad man prata om spelar inte så stor roll det kan t.ex. handla om vilken dag, månad, årstid, år det är och man kan gärna läsa en tidning tillsammans och diskutera. .
TELEFON är en viktig källa till kontakter och att prata i telefon tycker jag man kan räkna som en aktivitet. Min mamma och jag gjorde upp att jag varje morgon skulle ringa henne kl. 8.00, vilket kunde ha sina konsekvenser. T.ex. när jag var på bilsemester i Ångermanland, fick jag varje morgon åka kilometervis för att få kontakt med nätet. Jag bytte därför till ett annat telefonbolag, som visade sig ha bättre täckning. Angående val av mobil/ telefon se inlägget Tips för personer med demenssjukdom . TV OCH RADIO är ju till glädje för många. Beträffande fjärrkontrollen till TV:n klistrade jag en liten grön lapp på sätta-på-knappen och röd på stänga-av-knappen, vilket fungerade.
Foto: Varsams hemsida
Nu finns det dessutom fjärrkontroller till teveapparater som är enkla och tydliga att använda ute i handeln, Fjärrkontroll ER100 är en universal fjärrkontroll med stora knappar. Enkel med ett fåtal knappar, vilket underlättar volyminställning eller kanalbyte. Den kan användas med TV, Hi-Fi-system, SAT-mottagare och funktionerna sparas även om batterierna tas bort. Säljs av Varsam Doro HandleEasy är också en universal fjärrkotroll som är enkel och tydlig, den säljs i flera butiker. När det gäller Doro HandleEasy har jag läst att den är besvärlig att installera och att någon teknisk person måste vara behjälplig. En anmärkning jag läst om produkten är att man inte får vara längre bort än 1 m från tv:n när man trycker på fjärrkontrollen och att den måste riktas mot tv:ns sensor. Om detsamma gäller för installation av ER100, känner jag inte till. Bruksanvisning till DoroHandleEasy, se: http://www.rehabmodul.se/katalogen/doro_321rc_brux.pdf . Radio finns i handeln med förinställda kanaler, som kan vara lättare att klara av. . Musikspelare finns i form av dockor och nallar som sätter igång med en handtryckning, se: Musikspelare,musikmöbler, spelande dockor, nallar & sångböcker m.m. för personer med demenssjukdom …………………………… .
DATORER/SURFPLATTOR klarar personer med omfattande demens inte av själva. Men med lite starthjälp med ett enkelt spel kanske personen klarar av att spela själv eller tillsammans med någon (det finns gratis enkla spel som man kan hitta om man googlar). Mentex har tips på digitala aktiviteter med en surfplatta gällande äldre personer inom äldreomsorgen, se: Hemma Aktivitet: digitala aktiviteter med en surfplatta
Finns tillgång till Skype eller något liknande program med uppkoppling och personen får hjälp med att kontakta anhöriga och vänner brukar det vara mycket uppskattat.
I tidningen Vård Fokusfinns en artikel om: Surfplattor lugnar äldre med demens ……………………………
FOTORAMAR Det finns många olika fotoramar i handeln. Till min mamma valde jag en med ganska stor bild 22 x 13,5 cm, Kodak Easy Share SV 1011 som har en hel del finesser, men den är inte helt lätt att ställa in. Den har ljud, olika hastighet vid bildvisning, kan visa filmer och har automatisk på- och avstängning vilket var bra eftersom min mamma inte kunde klara av det. Jag ställde därför in den så att den sattes på och av 2 ggr/dag, för- och eftermiddag placerad på ett bord bredvid henne. På ett USB-minne lade jag, med min mans hjälp, in dels foton från familjemedlemmar levande och döda, resor hon och familjen deltagit i, småfilmer från fester, sommarstället, lägenheten hon bott i och mycket annat. Allt som allt varade inspelningen c:a 1 timme. På fotona satte jag in texter som Din bror Pelle, Ditt barnbarnsbarn Erica, Resa till Jersey, Julen 2010 m.m. Till omväxling bytte jag ibland ut USB-minnet till ett med enbart musik som hon gillade. En person som inte är demenssjuk skulle nog bli enerverad av att se/höra samma program så ofta, men inte min mamma, hon kom inte ihåg att hon sett samma program tidigare samma dag. …………
Komikapp har ett talande fotoalbummed inspelningsfunktion, där man kan tala in ett meddelande till varje bild, lyssna av genom en enkel knapptryckning. ……………………………
Bl.a. står där att högläsning höjer livskvalitén och att det viktigaste inte är att läsa ett visst antal sidor utan att högläsningen kanske leder till att den/de demenssjuka börjar prata i stället vilket är det minst lika bra som läsningen.
Sköna maj ISBN: 9789188073945 är en bok som kommit ut i år 2021, skriven av Eli Åhman Owetz – enligt Äldrenytt ”en feelgood proppfull med nostalgi” Boken säljs både som ljudbok och inbunden, på t.ex. Bokus kan du läsa mer om innehållet.
Myndigheten för tillgängliga medier verkar för att Alla ska ha möjlighet att läsa på sina villkor. På sidan ”För läsombud” finns tips dels på de senaste lättlästa böckerna och dels på lättlästa boktips med olika ämnen som: Om historia. Om djur, Om musik, Kärlek och romantik, Vänner i bokform, Lättlästa biografier, Må bra med böcker, Om samhället och Lättläst för unga vuxna. ……………………………
FILMER avpassade för demenssjuka som man kan se på en dator, surfplatta eller smart-TV är t.ex. Traditions-TV – Igenkänningens Glädje – Långsam-TV. De visar korta filmer från 60-talet i ett långsamt tempo med bl.a jul-, påsk- & midsommarfirande. Man kan bl.a. se: Radio Nord, Sven Tumba, Jacky Kennedy, Lill Lindfors, Forsythe-sagan, Höger-omläggningen och massa annat nostalgiskt. Börja gärna med att se den korta introduktionen av Läkare Kjell Simonsson så får du också reda på lite mer om den demenssjukes tankebanor och hur man skall förhålla sig till demenssjuka. Se:https://www.traditionstv.se/filmer …………………………… . LÄNKAR
Mentex har ett stort urval terapimaterial för personer med demenssjukdom. (Mycket av det material som tidigare såldes i den nu nerlagda Demensbutiken säljs nu av Mentex.) ……………………………
Demensförbundetsäljer böcker, videofilmer m.m. men dessa är i huvudsak för anhöriga också böcker för barn med demenssjuka släktingar. ……………………………
I seniorval.se finns en artikel: Stöd för dig som anhörig vid demenssjukdom ………………………………………………………………………………………….
Ytterligare aktiviteter och tips för personer med demens:
Bakning, matlagning och gymnastik, med tips bl.a. på barnkokbok med lättlagad mat som kan vara lämplig för personer med demens och förslag på träningsprogram med musik med bl.a. sittgympa.
Spel, kortlekar och Pussel med förslag på hur du själv kan tillverka enkla spel och vilka kortspel som kan vara lämpliga.
Textila och konstnärliga med bl.a. förslag på stickning som är lätt att klara av och räcker länge.
Tips för personer med demens gällande bl.a. telefoner, minneslappar, medicindoseringsdosa som skickar sms till anhöriga när medicin glömts att ta, God man m.m.
Trygghetstips i hemmet med förslag på hur du kan ha kontakt eller ”övervaka” person med demens som befinner sig på annan plats än du själv (t.ex. när du är och handlar).
Träffa personer med demens Om du skall besöka någon med demens finns här förslag på vad ni kan prata om och enkla aktiviteter och hur man kan förbereda ett besök så att det känns positivt och meningsfullt för bägge parter. ………………………………………………………………………………
När jag frågade min demenssjuka mamma: ”vill du vara med och spela ett spel”, fick jag svaret – nej. Sade jag istället nu skall vi spela ett roligt spel och är du duktig får du en chokladbit, då blev hon genast mer intresserad. (Hon fick även choklad när hon inte var så duktig!) Under sina klarare stunder kunde hon t.o.m. konstatera och säga ”det är nog bra för mig att spela så att jag får tänka lite”.
INNEHÅLL:
1. SPEL ATT TILLVERKA SJÄLV
2. SPEL SOM FINNS ATT KÖPA I BUTIKER
………………………………………………………………
1. SPEL ATT TILLVERKA SJÄLV
Memoryspel (Memo- eller komihågspel). Exempel, se bilden överst på sidan, dessa är väldigt enkelt att tillverka själv och bilderna kan föreställa vad som helst t.ex. bilder på släktingar, vänner, kungafamiljen, miljöer och andra motiv som den demenssjuka känner till.
Tillverkning: Man klistrar två lika bilder på kartong (har den som skall spela väldigt dåligt minne, ta inte med så många bilder, om ni inte vill spela i evigheter).
Hur spelet går till: Man lägger alla kort med baksidan upp på bordet. Man turas om att vända två kort och det gäller att samla på sig lika kortpar. När det är ens tur får man vända två valfria kort, ett i taget. Om de har olika motiv måste man vända dem uppochner igen och sedan är det nästa spelares tur. Om de har samma motiv får man behålla dem och sedan fortsätta med att vända ett nytt par. Det gäller alltså att försöka komma ihåg var korten med de olika motiven ligger. Den som har samlat ihop flest par när alla kort är slut har vunnit. ……………………………………………………………………. .
KOMBINERA BILD MED ORD
Ett annat mycket enkelt spel jag tillverkade själv gick ut på att kombinera text med bild. Jag klippte ut ett antal bilder c:a 20 styck ur tidningar samt foton, som jag klistrade på kartongbitar. Sen fick min mamma lika många textremsor också klistrade på kartongbitar, som skulle paras ihop med bilderna. T.ex. skruvmejslar, slottet, hennes barn och barnbarn, geting, kanin m.m. Det är viktigt att bilderna är tydliga, har man inga bilder kan man naturligtvis rita i stället. Min mamma tyckte spelet var ganska roligt, men hon gillade mer Familjens Ordjakt A – Ö. ……………………………………………………………………. . .
.
.’
.
.
.
.
Spelet FAMILJENS ORDJAKT från A – Ö hade min mamma mycket glädje av när hon var mellan 92 – 96 år. Spelet var avsett för 7-år och äldre, för två eller fler personer.
Spelet säljs inte längre men går att tillverka själv. (När jag nu senast kollade på nätet, såg jag att det finns ett spel som heter ORDJAKTEN, som verkar vara ett liknande spel som säljs av bl.a. Adlibris)
De flesta av frågorna som hörde till spelet var inte användbara för min mamma för där fanns t.ex. frågor om svenska fotbollsspelare och annat som hon aldrig kunnat svara på inte heller när hon var yngre. Därför gjorde jag egna frågor, 6 styck på varje kort, helt anpassade efter hennes kunskaper, se förslag nedan.
Till spelet hör en timer, som vi dock struntade i.
Varje speldeltagare får en bricka och 25 knappar. Man har en bunt kort med 6 frågor på varje kort samt en tärning.
Spelet går ut på att täcka alla hål i bokstavsbrickan. Den som gör det först har vunnit.
Så här går spelet till: Man slår ett kast med tärningen, kommer t.ex. en 5:a upp, läser man på det översta kortet vad som står på fråga 5. Står det t.ex. fiskar och man svarar; torsk, sik och abborre får man täcka hålen på sin bricka med begynnelsebokstäverna till dessa ord, d.v.s. i det här fallet T, S och A. Nästa gång går turen till nästa spelare som t.ex. får sjöar på nästa kort och svarar Vänern, Mälaren och Hjälmaren och kan då täcka över bokstäverna V, M och H på sin bricka.
Så här kan man själv tillverka spelet: I stället för brickor med fördjupningar gjorde jag brickorna och ”knapparna” platta försedda med kardborrbandbitar, för att de inte skulle glida iväg.
Gör 2 eller flera plattor i styv kartong eller trä c:a 16 x 16 cm. Antal plattor beror på hur många som spelar tillsammans. Självhäftande kardborrband finns t.ex. på Kjell & Company och Biltema. Klipp ut 25 småbitar (c:a 2 x 2 cm) kardborrband av både den hårda respektive mjuka sidan till varje deltagare. Skriv bokstäver med permanent tuschpenna på de mjuka rutorna och klistra fast dem på plattorna enligt bilden. Rutorna med det hårda kardborrbandet kan man antingen låta vara som de är eller klistra fast på en kartongbit i färg. På bilden har jag en ruta med blå kartong.
Skaffa en tärning, stora finns att köpa t.ex. hos butiken Varsam. Skriv sen 6 frågor på en bunt kort med anpassad svårighetsgrad för den som skall spela.
Förslag på text till korten:
1. Förnamn som innehåller V 1. Vad har man på fötterna? 2. Förnamn som innehåller E 2. Klädesplagg för kvinnor 3. Förnamn som innehåller R 3. Klädesplagg för män 4. Förnamn som innehåller H 4. Saker i en damväska 5. Förnamn som innehåller N 5. Kungar & prinsar 6. Förnamn som innehåller T 6. Drottningar & prinsessor …………………………………………………………… 1. Djur 1. Ord som slutar på ”tion” 2. Fåglar 2. Ord som slutar på ”ig” 3. Yrken 3. Ord som slutar på ”era” 4. Vad säger djuren 4. Ord som rimmar på ”natt” 5. Sällskapsdjur 5. Flicknamn som slutar på A 6. Vad kan man rida på? 6. Musikinstrument …………………………………………………………… 1. Smaker på Glass 1. Smörgåspålägg 2. På frukostbordet 2. Kryddor 3. Olika sorts kakor 3. Maträtter 4. Bär 4. Svampar 5. Frukter 5. Efterrätter 6. Smakar sött 6. Ostar ………………………..…………………………………. 1. Sybehör 1. Vilda djur i Sverige 2. Olika sorts borstar 2. Hundraser 3. Bestick att äta med 3. Djur med horn 4. Färger 4. Insekter 5. Gatunamn 5. Blommor. 6. Grönsaker 6. Träd. ………………………………………………………………… 1. Ord som innehåller X 1. Textilier (material) 2. Ord som innehåller Y 2. Möbler i sovrummet 3. Ord som innehåller Å 3. I handväskan 4. Ord som innehåller Ä 4. Yrken 5. Ord som innehåller Ö 5. Saker att ha på huvudet 6. Ord som innehåller P 6. Kroppsdelar
………………………….………………………………. 1. Länder i Europa 1. Dina föräldrars namn 2. Huvudstäder 2. Dina barns namn 3. Städer i Tyskland 3. Din mormors/morfars namn 4. Städer i Sverige 4. Dina mostrars/fastrars namn 5. Landskap 5. Dina morbröders namn 6. Olika språk 6. Dina kusiners namn …………………………………………………………………… . Att min mamma bara hade få spel gjorde inget för hennes del, hon var så pass glömsk att hon varje gång trodde att det var ett nytt spel. Andra spel, som kan vara lämpliga förutom MEMORY (där man förslagsvis bara använder en del av korten), KORTSPEL som Svarte Petter och Kvartett (Löjliga Familjerna) samt ENKLARE PATIENSER kan också vara lämpliga. Många äldre är förtjusta i PUSSEL, vilket är bra för finmotoriken, men pussel gillade inte min mamma.
…………………………………………………………………… .
0:29 / 29:22 Fidget Quilts for Alzheimer’s | Aprons and blankets | Key Biscayne Sewing Group 1,911 views Aug 1, 2018 400SHARESAVE
Textila ”pillvänliga” produkter som aktivitetsförkläden, aktivitetsmuffar säljs mycket i andra läder och också i Sverige. Dessvärre brukar dessa vara ganska dyra, men borde vara lätta att tillverka själv tror jag. Många förslag kan man hitta på denna Youtubefilm.
………………………………………………..
PUSSEL, SPEL, PYSSEL, FÄRGER och mycket annat som man kan tillverka själv finns i bloggen: Förskoleburken …………………………………………………………………… .
2. SPEL SOM FINNS ATT KÖPA I BUTIKER
ABC-leksakerhar en mängd enkla kortspel för barn & vuxna.
…………………………………………………………………… Foton: Komikapps hemsida Komikapphar många pussel (6 – 36 bitar) och spel samt korthållare
……………………………………………………………………
Foton: Varsams hemsida Varsam har många pussel och spel samt kortlekar med extra stora siffror och korthållare. Pusslet på bilden och många andra pussel finns i varianter med 4, 8, 24 och 48 bitar.
……………………………………………………………………
Demensbutiken Mentex har ett stort utbud på aktiviteter och material för personer med demenssjukdom.
Foto: Mentex hemsida Flera spel och minnesbingo: Djur, Kändisar, Schlager och Svensk geografi. ……………………………………
Foto: Mentex hemsida
MÅLA MED VATTEN. Motiv: I trädgården, Underbara djur, Bondgård och Hemmaliv. Efter en stund torkar vattnet och målningen går att använda igen! – Att måla med vatten tyckte också barnbarnet var roligt! Säljs av Mentex.
Vattenmålningsset säljs också avSvedinRehab
…………………………………… .
Foto: Mentex hemsida Berätta för mig-när du var barn, ett kortspel mellan barn och äldre avsett att användas både i hemmet och när man besöker en äldre släkting på senior/äldreboende. Spelet har frågor som: Hade ni alltid pengar till mat? Berätta om dina klasskompisar.
……………………………………………………………………
Foto: Varsams hemsida
Länkarna uppdaterade 2022-06-21
Foto: Mentex hemsida
Foto: Mentex hemsida
Foton: 
Foto: 
Foto: 
Funkatips f.d. handikapptips 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.