Slippa ensamhet på särskilda boenden

Etiketter

Aktiviteter, Anhörig, Avlastning, Äldreboende, Demensboende, Ensamhet, Korttidsboende, Omsorgsboende, Särskilt_boende, Servicehus, Vårdboende

”Det är de små detaljerna som gör det” En film om framtidens demensvård, utifrån ett förbättringsarbete vid Ånge kommuns demensboenden. Filmen visar några av gruppboendet Utsiktens förbättringsidéer. Jan 20,2015
………………………………………………………………………..

INNEHÅLL
1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. …. BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET
2. VAD MAN SOM ANHÖRIG ELLER VÄN KAN GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA SITUATIONEN
….a. Komma med egna förslag till verksamhetens förbättrande
….b. Förslag på samordning av aktiviteter
….c. Göra en aktivitetsbok
….d. Låta de boende hälsa på er i stället
3. FÖRSLAG PÅ AKTIVITETER
4. HUR VÄLJER MAN ÄLDREBOENDE?
5. TIPS PÅ ORGANISATIONER SOM KAN HJÄLPA TILL MED AKTIVERING
6. INTERVJU FRÅN ETT ÄLDREBOENDE & SKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSEN

………………………………………………………………………..

1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. ….BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET

6 av 10 människor med äldreomsorg besväras av ensamhet, det visar en rikstäckande undersökning från Socialstyrelsen. 2019-09-25
Se: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7307284 

När det gäller särskilda boenden för personer med stort vårdbehov finns oftast ett gemensamt vardagsrum med matplats, där det finns möjlighet att träffa andra personer och kunna samlas för eventuella aktiviteter.

Ett servicehus är ett mellanting mellan eget boende och äldreboende, ofta finns där restaurang och kafé som serverar frukost, lunch och middag. Dessutom brukar det finnas gemensamma lokaler med möjlighet att umgås med andra boende och kunna samlas för eventuella aktiviteter.

Allt detta låter väldigt bra, men i praktiken fungerar det sällan så bra som man önskar, till stor del beroende av kostnadsskäl med därtill följande personalbrist, vilket i sin tur bidrar till få aktiviteter, få tid till pratstunder och utevistelser.

Eftersom populationen av äldre ökar, men dessvärre inte personalen på särskilda boenden i samma utsträckning så tror jag inte att ensamhetskänslan för de boendena kommer att minska i framtiden utan snarare tvärtom.

Jag tycker att det är helt naturligt, om personer som kommer till ett nytt boende med personal som är för dem helt främmande, känner sig ensamma och utelämnade. Om personen som flyttar dit har en livskamrat kanske hen av olika orsaker inte flyttar med, eller om hen tidigare haft ett stort umgänge som till det nya boendet sällan kommer på besök, kan omställningen bli väldigt svår. Är personen dessutom demenssjuk eller om personen är blyg eller inbunden och därigenom saknar initiativförmåga att skaffa nya kontakter, så blir ju livet mycket trist och innehållslöst med dagar som känns mycket långa. Detsamma gäller för sängliggande på särskilda boenden, de kan ju av naturliga skäl inte gå runt och knyta kontakter. Många sängliggande kanske bara har TV som förströelse och mycket få tillfällen till att prata med någon. Läs gärna artikeln längst ner på sidan från P4 Örebro om Hasse som lämnas ensam på sitt äldreboende.

En annan grupp som oftast blir understimulerade är de som är på avlastning för sina närstående. Själv känner jag en kvinna som är på avlastning en vecka/månad och hon säger att det finns absolut ingenting att göra, själv är hon halvsides förlamad och klar i knoppen medan de övriga som bor där är demenssjuka och går inte att kommunicera med.
………………………………………………………………………..

Demens – Litteratur år 2014 – 2018

Etiketter

Alzheimer, Anhörig, Äldreomsorg, Demenssjukdom, Dement, Glömska, Hjärna, Kommunikation, Medicin, Minne, Omsorg, Omvårdnad

                                                              Foto: Förlag Studentlitteratur AB    

Om Demens – Litteratur gjorde jag ett inlägg 2014-02-17, sedan dess har en del av denna litteratur sålts slut på förlaget och ny litteratur har tillkommit. Jag har nu uppdaterat följande böcker till den gamla listan, så man slipper söka på två ställen.
Samtliga böcker finns således nu på listan: Demens – Litteratur 

Här har jag endast tagit med de böcker jag hittat i handeln på svenska som säljs av Adlibris och Bokus. Även en del böcker från Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum finns med. Mycket mer demenslitteratur finns på andra språk samt äldre böcker finns på många bibliotek.

Det kan löna sig att jämföra priserna på de olika inköpsställena!
OBS! Böcker utgivna av Svenskt Demenscentrum går också att ladda ner gratis i pdf-format, se: http://www.demenscentrum.se/Publicerat/bestall3/ 

För att få reda på vad respektive bok handlar om, klicka på de röda länkarna till butikerna.
…………………………………………………………………………………………
Alltid någon annan som väntar : röster från äldreomsorgen, 2014,
Siv Nygård, ISBN: 9789172216846
Säljs av Adlibris och Bokus
………………………………………………
Anders vill ha sex – om kärleksrelationer och sex inom demensvården, 2014, Ola Polmé, Marie Hultén, ISBN: 9789172511354. Dessa två författare är sjuksköterskor med en lång erfarenhet av demensomvårdnad.
Säljs av Adlibris och Bokus
………………………………………………
Anhörig i nöd och lust, 2016, Lennarth Johansson, ISBN: 9789187345104
Säljs av Adlibris och Bokus
………………………………………………
Att utveckla anhörigstöd, 2013-11-27, Gunilla Matheny,
ISBN: 9789144073552.
Säljs av Adlibris och Bokus
………………………………………………
Bemötandelexikon 6:upplagan: Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka, 2017, Ola Polmé, Marir Hultén, ISBN: 9789187345142
Säljs av Adlibris och Bokus
………………………………………………

”Goda män” som inte alltid är goda!

Etiketter

Anhörig, Demens, Ekonomi, Förvaltare, Framtidsfullmakter, Funktionsnedsättning, God man, Godmanskap, Hjälpa, Husdjur, Lura, Oärlig, Okontaktbar, Sjukdom

Först som sist, de allra flesta goda män är ”goda” och hjälper på rätt sätt personer med demenssjukdom eller de som har andra omfattande funktionsnedsättningar. Min moster t.ex. som blev 99 år hade en god man som var helt okej, men som ni säkert läst om finns det dessvärre människor som blivit lurade av sina ”goda män” på pengar och bostad.

OM MAN VILL HJÄLPA ANHÖRIG UTAN ATT VARA GOD MAN eller FÖRVALTARE

När det gällde min ensamstående mamma som blev 97 år och bodde på äldreboende märkte jag att hon började bli dement i 90-årsåldern, hon var dock så pass klar i huvudet att hon förstod att jag ville och kunde hjälpa henne med bankaffärer och skrev därför tacksamt på en bankfullmakt åt mig. Detta innebar att jag kunde betala alla hennes räkningar. Hade vi däremot väntat med fullmakten tills hon av en läkare blivit ”demensförklarad” hade jag kanske inte bemyndigats med någon fullmakt.
Eftersom jag var min mammas enda barn och hennes enda arvinge fanns det ingen utomstående som hade några synpunkter.
För enkelhetens skull betalades hennes flesta räkningar med autogiro, men ibland behövde hon kontanter till t.ex. kläder, medicin, hårfrissa, tandläkare, julklappar, konditorivaror, hudvårdsprodukter, tvättmedel och andra småinköp. Pengar till detta tog jag ut i bankomat.
För säkerhets skull sparade jag alla inköpskvitton och förde in alla utgifter och bankuttag i en kassabok, ifall någon skulle undra hur jag skötte hennes pengar. (Vilket ingen gjorde!)

VAD SOM ÄR PRAKTISKT ATT ORDNA MED I TID, INNAN EN PERSON EVENTUELLT FÅR EN DEMENSSJUKDOM ELLER PÅ ANNAT SÄTT BLIR HJÄLPLÖS ÄR ATT ORDNA SÅ ATT BANKAFFÄRERNA BLIR LÄTTSKÖTTA, det kan man göra genom:

1. Att om man är gift/sambo ha gemensamt bankkonto, där båda kan disponera pengarna.
2. Att skaffa autogiro om det inte redan finns.
3. Att skaffa bankomatkort om det inte redan finns, så att kontanter lätt kan tas ut.
4. Att tala om vilka koder och konton man har för den som skall sköta ekonomin.
5. Att skaffa dosa till bankkonto om sådan erfordras till ev. internetbetalning.
6. Att skaffa Bankid om man har internetbetalning. 

Enklast och billigast är det att betala räkningar genom internet, om det inte går att ordna, se: Betala en räkning – utan internet

Ett exempel på vad som hände en familj där ingen hade tillgång till en kod, vilket resulterade i att hela familjeföretaget därför kollapsade.
Se Tv/Expressen 2017-02-16 ”Vem kan se dina lösenord om du dör?”