Etiketter
Aktiviteter, Anhörig, Avlastning, Äldreboende, Demensboende, Ensamhet, Korttidsboende, Omsorgsboende, Särskilt_boende, Servicehus, Vårdboende
”Det är de små detaljerna som gör det” En film om framtidens demensvård, utifrån ett förbättringsarbete vid Ånge kommuns demensboenden. Filmen visar några av gruppboendet Utsiktens förbättringsidéer. Jan 20,2015
………………………………………………………………………..
INNEHÅLL
1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. …. BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET
2. VAD MAN SOM ANHÖRIG ELLER VÄN KAN GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA SITUATIONEN
….a. Komma med egna förslag till verksamhetens förbättrande
….b. Förslag på samordning av aktiviteter
….c. Göra en aktivitetsbok
….d. Låta de boende hälsa på er i stället
3. FÖRSLAG PÅ AKTIVITETER
4. HUR VÄLJER MAN ÄLDREBOENDE?
5. TIPS PÅ ORGANISATIONER SOM KAN HJÄLPA TILL MED AKTIVERING
6. INTERVJU FRÅN ETT ÄLDREBOENDE & SKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSEN
………………………………………………………………………..
1. BAKGRUND TILL ATT PERSONER PÅ SÄRSKILDA…. ….BOENDEN UPPLEVER ENSAMHET
6 av 10 människor med äldreomsorg besväras av ensamhet, det visar en rikstäckande undersökning från Socialstyrelsen. 2019-09-25
Se: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7307284
När det gäller särskilda boenden för personer med stort vårdbehov finns oftast ett gemensamt vardagsrum med matplats, där det finns möjlighet att träffa andra personer och kunna samlas för eventuella aktiviteter.
Ett servicehus är ett mellanting mellan eget boende och äldreboende, ofta finns där restaurang och kafé som serverar frukost, lunch och middag. Dessutom brukar det finnas gemensamma lokaler med möjlighet att umgås med andra boende och kunna samlas för eventuella aktiviteter.
Allt detta låter väldigt bra, men i praktiken fungerar det sällan så bra som man önskar, till stor del beroende av kostnadsskäl med därtill följande personalbrist, vilket i sin tur bidrar till få aktiviteter, få tid till pratstunder och utevistelser.
Eftersom populationen av äldre ökar, men dessvärre inte personalen på särskilda boenden i samma utsträckning så tror jag inte att ensamhetskänslan för de boendena kommer att minska i framtiden utan snarare tvärtom.
Jag tycker att det är helt naturligt, om personer som kommer till ett nytt boende med personal som är för dem helt främmande, känner sig ensamma och utelämnade. Om personen som flyttar dit har en livskamrat kanske hen av olika orsaker inte flyttar med, eller om hen tidigare haft ett stort umgänge som till det nya boendet sällan kommer på besök, kan omställningen bli väldigt svår. Är personen dessutom demenssjuk eller om personen är blyg eller inbunden och därigenom saknar initiativförmåga att skaffa nya kontakter, så blir ju livet mycket trist och innehållslöst med dagar som känns mycket långa. Detsamma gäller för sängliggande på särskilda boenden, de kan ju av naturliga skäl inte gå runt och knyta kontakter. Många sängliggande kanske bara har TV som förströelse och mycket få tillfällen till att prata med någon. Läs gärna artikeln längst ner på sidan från P4 Örebro om Hasse som lämnas ensam på sitt äldreboende.
En annan grupp som oftast blir understimulerade är de som är på avlastning för sina närstående. Själv känner jag en kvinna som är på avlastning en vecka/månad och hon säger att det finns absolut ingenting att göra, själv är hon halvsides förlamad och klar i knoppen medan de övriga som bor där är demenssjuka och går inte att kommunicera med.
………………………………………………………………………..
2. VAD MAN SOM ANHÖRIG ELLER VÄN KAN GÖRA…….. ….FÖR ATT FÖRBÄTTRA SITUATIONEN
a. Komma med egna förslag till verksamhetens förbättrande
Här är det lite skillnad på om personen bor på ett servicehus eller t.ex. på ett demensboende. På det sistnämnda brukar de boende hämtas till de aktiviteter som finns medan de som bor på t.ex. ett servicehus mer eller mindre själva skall ta initiativet att delta i aktiviteter om sådana finns. Saknar personen initiativförmåga eller är oföretagsam kanske hen inte kommer sig för att göra något alls, det kan därför vara bra om någon vän eller anhörig de första gångerna följer med så att personen känner sig mer bekväm med att delta i fortsättningen.
Är det ont om /saknas aktiviteter, vänd dig då till den som har hand om verksamheten och kom med egna förslag. Det behöver inte vara något omvälvande, det kan gälla småsaker som inte är dyra men kan göra det trevligare för de boendena, som att tänka på att TV och musik anpassas efter de boende, att plocka fram ett pussel och böcker som kan intressera flera, att om tid finns baka något tillsammans och att överhudtaget prata med de boende. (På t.ex. min mammas demensboende placerades hon och en annan äldre kvinna varje dag framför TV:n med ofta sportprogram påslaget, det var inget någon av dem som var intresserade av sport, kanske personalen var det – jag föreslog därför byte av kanal och köpte några DVD-skivor bl.a. Vi på Saltkråkan att sätta på som alternativ, som flera boende verkade gilla.)
Det är inte alltid det hjälper med att komma med förslag och märker man att det är riktiga missförhållanden bör man gå vidare, om detta har jag skrivit tidigare, se: https://handikapptips.wordpress.com/2013/03/31/vad-gora-om-boendet-ar-oacceptabelt/#more-1289
Bor personen på en större ort, där det finns fler valmöjligheter och boendet är förskräckligt kan byte av boende vara ett alternativ, det hjälpte jag min mamma med efter att hon fått en fullkomligt odräglig tillvaro efter att 16 personal av sparsamhetsskäl avskedats där hon bodde. Dessförinnan försökte jag tala med boendets föreståndare vilket dock inte ledde till någon förbättring.
b. Förslag på samordning av aktiviteter
Har man någon anhörig eller vän boende på ett särskilt boende med få aktiviteter tror jag att man nuförtiden i större utsträckning själv måste engagera sig för att inte ens kära och nära skall få en olidligt trist tillvaro!
För att inte dagliga besök skall bli en alltför stor belastning för anhöriga, speciellt om det särskilda boendet är beläget långt därifrån man bor och också för att få kunna få tid att leva sitt eget liv, så tror jag att det i en del fall borde det gå att samordna besök av sina anhöriga på olika sätt.
På t.ex. Attendo Gotlandsgatan såg jag att de en gång efterlyste personal eller anhörig som kunde sjunga med de boende – om det var någon som hörde av sig vet jag inte – men idén var bra tycker jag.
Om det är dåligt med aktiviteter på ett särskilt boende är mitt förslag att anhöriga eller vänner deltar med något aktivt för flera personer på boendet, t.ex. en gång per vecka eller var 14:e dag. Det man gör behöver inte vara något krångligt eller svårt och de som inte vill delta kanske tycker att det är roligt att se på.
Förslag: Måla (t.ex målarböcker går att ladda ner gratis på nätet), sätta igång med pussel eller spel, ta med en klappvänlig hund eller katt (under förutsättning att inga är allergiska), läsa högt eller visa bilder/foton, visa filmer, utöva sittgympa (Youtubefilmer finns, se: Sittgympa och lättare gympa ) eller hitta på något helt annat.
En del boenden har egna Facebooksidor och om sådan inte finns kanske sådan kan bildas och på den skriva vilka aktiviteter man kan bidra med. En lapp kan också sättas upp på boendets anslagstavla och berätta om vilka idéer man tänker förverkliga.
På en del särskilda boenden ordnas möten med anhöriga. På Kampementet i Stockholm där min mamma bodde sista tiden i sitt liv anordnades anhörigträffar av en Silviasyster som var anställd av boendet. Om inga sådana möten ordnas kan man be den som förestår verksamheten om ett sådant och på det mötet ta upp om man är villig att leda någon enkel form av verksamhet och få möjlighet att tala med andra anförvanter.
Vad man också skulle kunna tala om på ett sådant möte är om man kan tänka sig att byta tjänster med varandra. T.ex om en anhörig skall resa bort en längre tid på t.ex. semester eller av någon annan orsak inte kan göra några besök under en längre tid så ofta är mitt förslag vid sådana tillfällen:
Be någon som besöker sin anhörig att också besöka din anhörig. Tillsammans kanske de kan fika, spela ett spel, lägga ett pussel, titta i en bok, se en film eller något annat. Sen kan man göra samma tjänst tillbaka vid ett annat tillfälle.
Finns det dessutom någon sängliggande på boendet som får få besök är det troligt att den personen skulle bli jätteglad om ni tog er tid för en liten pratstund, bäst är dock att först fråga personalen eller anhörig.
c. Göra en aktivitetsbok
och låt den ligga framme väl synlig. Till min mamma köpte jag en vanlig anteckningsbok med färgglatt omslag och i den skrev jag och andra besökande upp när vi hälsat på henne. Jag bad också personalen skriva upp om de gjorde något extra som promenader o.dyl, det fungerade och personalen skrev i boken också om hon varit sjuk. Det var mycket bra för dels kunde min mamma själv se vilka som besökt henne, viket var praktiskt eftersom minnet var kort, dels kunde anteckningarna också ligga till grund för samtalsämnen.
Många demenssjuka personer säger att de aldrig får några besök även om de fått det och har de en sådan bok kan de själva läsa att de faktiskt fått besök även om de glömt det.
d. Låta de boende hälsa på er i stället
Min moster blev 99 år, hon bodde sina sista år på ett äldreboende. Hon var rullstolsburen och demenssjuk, hennes närmaste anhöriga barn och barnbarn bodde utomlands. Men eftersom enbart resan till henne tog drygt 1½ timme och jag dessutom hade min demenssjuka mamma att hälsa på kom jag på att det fungerade mycket bättre att hon hälsade på mig i stället! Det gick till så att först ringde jag till boendet och frågade när det passade, sen ringde jag och beställde färdtjänst. När bilen kom med henne respektive hämtade henne fick jag ett telefonsamtal av färdtjänstchauffören och jag gick ner i porten och hämtade respektive lämnade henne. Det fungerade jättebra och hon tyckte dessutom att det var trevligt med en bilutflykt. Hon var hos mig drygt en timme/gång, på det sättet träffades vi mycket oftare än om jag skulle åka till henne, vilket skulle ha tagit en halv dag varje gång.
………………………………………………………………………..
3. FÖRSLAG PÅ AKTIVITETER
Länkar i min blogg till Aktiviteter vid funktionsnedsättning:
Akvarellmålning utan kunskaper
Hjälpmedel för att skriva, rita och måla
Hjälpmedel gällande sömnad m.m. vid synnedsättning
Kalligrafi & skönskrift för nybörjare. Del 1.
Kalligrafi & skönskrift för nybörjare. Del 2.
Modellbyggsatser
Målarböcker för vuxna och förtryckta canvasdukar. Del 1.
Målarböcker för vuxna och förtryckta canvasdukar. Del 2.
Pyssel och knåp!
Påta (quick-knit) (fungerar också med en hand)
Ryaknytning (fungerar också med en hand)
Sittgympa och lättare gympa
Textila och konstnärliga aktiviteter för personer med rörelsehinder
Ytterligare sömnadstips vid funktionsnedsättning
Länkar i min blogg till Aktiviteter speciellt vid demens:
Aktiviteter för personer med demenssjukdom – musik
Bakning och matlagning
Exempel på bra demensvårdsprogram
Gosedjur, empatidockor och andra trevligheter för personer med demenssjukdom
Samtal, telefon, TV, radio, dator, surfplatta, fotoram, DVD, korsord och böcker för personer med demenssjukdom
Spel, kortlekar och pussel för personer med demenssjukdom
Textila och konstnärliga aktiviteter för personer med demenssjukdom
Musikspelare, musikmöbler, spelande dockor, nallar & sångböcker m.m. för personer med demenssjukdom
………………………………………………………………………..
4. HUR VÄLJER MAN ÄLDREBOENDE?
På visa orter finns bara ett boende och därigenom inget att välja på, men t.ex. i Stockholm finns en mängd olika boenden med olika inriktningar, men att veta vilka boenden som är bäst och vilka som passar den som skall bo där bäst är nästan omöjligt att ta reda på i förväg.
(Det boende som min mamma flyttade till var först alldeles utmärkt och blev sedermera uruselt!)
Seniorval.se har Tips för att välja äldreboende på följande länk: https://seniorval.se/tips-och-guide/tips-att-valja-aldreboende
och checklista – äldreboende, se https://seniorval.se/bra-att-veta/aldreboende som kan ge en viss vägledning.
………………………………………………………………………..
5. ORGANISATIONER SOM AKTIVERAR ÄLDRE & ….FUNKTIONSNEDSATTA
Flera frivilligorganisationer har olika aktiviteter för ensamma äldre samt funktionsnedsatta med t.ex. hjälpa äldre träffa nya vänner, medföljning t.ex. till bio, teater, läkare. Bilskjuts till värdfamiljer som bjuder på fika m.m.
En del gör besök i hemmet eller i det särskilda boendet för att t.ex. samtala, läsa högt, promenera eller följa med på någon aktivitet.
MEN VAD SOM ÄR VIKTIGT ÄR ATT NÅGON ANHÖRIG ELLER VÄN HJÄLPER TILL MED ATT TA KONTAKTER TILL DESSA ORGANISATIONER SOM VILL HJÄLPA; den ensamme äldre eller demenssjuka klarar ytterst sällan själv av att ringa eller mejla till dessa organisationer och fråga vilken hjälp hen kan få.
……………………………….
Frivillig väntjänst kan t.ex. ledsaga dig till sjukhuset, läkaren, fotvården, frisören, promenader eller kulturella evenemang. Kan följa med vid klädinköp, besöka en grav eller annat. Kan också komma på besök med en stunds sällskap, samtala över en kopp kaffe eller läsa högt för dig. Våra volontärer kan också besöka äldre som känner sig ensamma oavsett om du bor i din egen lägenhet eller på ett vård-och omsorgsboende.
Frivillig väntjänst är verksamma i alla stadsdelar i Stockholms stad och utförs av volontärer och kostar inget.
info@frivilligvantjanst.se
…………………….
Röda Korset har på flera orter besöksverksamhet och ledsagning. T.ex. med promenader, kaffestunder och talas vid per telefon.
Du kan vända dig till Röda Korsets vänförmedling både för att få en varaktig vän eller ett enskilt besök. Röda Korsets vänverksamhet förmedlar vänner till exempel för: äldre personer, personer med funktionshinder och personer som genomgår psykiatrisk rehabilitering.
Vid sidan av vänförmedlingen erbjuder Röda Korset väncirklar för unga och seniorer. Syftet är att erbjuda kamratstöd och lindra känslan av ensamhet inom gruppen. Tillsammans kan man samtala, baka, handarbeta, gympa, diskutera film eller skapa konst – gruppmedlemmarna får själva påverka verksamheten.
Länk till att hitta din kommun för att du kan se vilken verksamhet det finns där samt kontaktuppgifter,
se: https://kommun.redcross.se/?county=V%C3%A4lj+l%C3%A4n
…………………….
Svenska kyrkan
Vissa församlingar i Svenska kyrkan samordnar aktiviteter på äldreboenden och servicehus.
Jag såg t.ex. att Svenska kyrkan, Gustaf Vasa församling Stockholm sökte fler volontärer som vill promenera och/eller hälsa på en pensionär, som bor på ett vård- eller omsorgsboende.
Hembesök av diakon eller präst är också vanliga för t.ex. en pratstund.
På följande länk kan du hitta vilken församling du tillhör och hur du kan kontakta dem för att fråga vilken verksamhet de har: https://www.svenskakyrkan.se/omsorg-om-aldre
…………………….
Andra kyrkor som Frälsningsarmén m.fl. har äldreverksamhet på olika platser i Sverige.
”Att få känna sig delaktig i en gemenskap” Därför har många kårer i Frälsningsarmén daglig verksamhet bland äldre, med allt från sjukbesök och sångstunder på serviceboenden till anordnande av dagledigträffar men för många äldre är de särskilda sommarutflykterna årets höjdpunkt.
Se: https://www.fralsningsarmen.se/vad-vi-gor/vuxna/stridsropet/gemenskap-och-upplevelser-for-aldre/
…………………….
Ung Omsorg besöker äldreboenden i Villa Drevviken och Villa Sköndal i Stockholmsområdet.
Se: https://mitti.se/nyheter/lista-besok-ungdomar/
…………………….
Äldrekontakt
Deras verksamhet går ut på att: istället för att ensamma äldre sitter i varsin lägenhet och längtar efter gemenskap hjälper vi dem att träffas regelbundet för att lära känna varandra.”
Äldrekontakt riktar sig till ensamma äldre över 75 år som fortsatt bor kvar i eget boende. Tyvärr finns inte den möjligheten till att öka området att innefatta särskilt boende.
Verksamheten omfattar 75 grupper i 30 kommuner och ger varje månad ca 550 gäster möjlighet att träffa varandra tack vare dryga 850 volontärer som alla bidrar med sitt: leda sin grupp, skjutsa och ledsaga gäster eller öppna upp sitt hem och bjuda på fika.
Föreningen är organiserad i 73 lokalgrupper och finns i många av landets större städer.
Föreningen har just nu verksamhet i följande kommuner:
Borås, Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Huddinge, Jönköping, Lidingö, Linköping, Lund, Malmö, Mölndal, Nacka, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Uppsala, Västerås, Örebro och Österåker.
info@aldrekontakt.se
…………………….
Det finns säkert många fler organisationer än dessa som aktiverar. Ett tips är att söka på nätet med den ort som gäller. När jag testade och googlade på ”besöka äldre Halmstad” fick jag upp följande:
Besöksverksamhet – Röda Korset Halmstad kommun
Mötesplatser och aktiviteter för seniorer – Halmstads kommun
Anhörigstöd för äldre – Halmstads kommun
Äldrekontakt
Ungas helgbesök på äldreboende fortsätter nästa år – Halmstad
………………………………………………………………………..
6. INTERVJU FRÅN ETT ÄLDREBOENDE & SKRIFT FRÅN …SOCIALSTYRELSEN
Intervju Hasse lämnas ensam på sitt äldreboende av Maria Svensson, Sveriges Radio Örebro Publicerat måndag 7 november 2016
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=6554602
”Äldre människor på särskilda boenden lider allt mer av ensamhet. Det visar en enkätundersökning från socialstyrelsen.
Hasse, som vi kallar honom men som heter något annat, besväras av ensamhet varje dag på det boende han bor. Och han säger att det är tungt att vara själv länge.
– När man hör personalen gå här ute, kan de inte bara titta in och se hur jag har det. Det behövs ju bara fyra fem minuter, men så blir det nästan aldrig, säger han.
Och många känner som Hasse känner. För nästan hälften av de äldre som bor på särskilt boende i länet upplever att ensamhet då och då är ett problem.
Och en femtedel upplever att de ofta besväras av ensamhet, en siffra som har ökat dom senaste fyra åren, enligt en undersökning som socialstyrelsen har gjort.
Hasse är sängliggande och får besök av sin dotter och sina vänner, men han säger att under dagarna så kan det gå timmar innan någon tittar in hos honom.
– Det är tomt hela dagarna och timmarna går när man ligger här. Jag vill att någon ska öppna dörren och fråga ”hur är det” just bara titta in. Så att man känner att man finns till.
Degerfors får sämst resultat i länet när man tittar på särskilt boende. Ing-Marie Henningsson som är verksamhetschef för vård och omsorg i Degerfors ser allvarlig på siffrorna och tror att problemet ligger i att vårdpersonalen har för många uppgifter.
– Kan någon annan sköta vissa sysslor som omvårdnadspersonalen gör till exempel städ tillhör det omvårdnadsarbetet? Det är sådana saker som vi måste titta mer aktivt på, säger Ing-Marie Henningsson.
Maria Svensson” maria.svensson@sverigesradio.se
………………………………………………………………………………………….
SKRIFT FÅN SOCIALSTYRELSEN
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2019-09-26
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-9-6349.pdf
Utdrag: ”Tillgång till aktiviteter
Socialstyrelsens tidigare analyser har visat att de som bor på särskilt boende och upplever besvär av ensamhet i högre uträckning är missnöjda med vilka aktiviteter som erbjuds, möjligheten att komma utomhus, hur maten brukar smaka, och måltidssituationen, jämfört med de som inte besväras av ensamhet [2]. Generellt är de äldre mindre nöjda om de upplever besvär av ensamhet. Ensamhet kan också ha en negativ påverkan på hälsan, medan exempelvis utevistelse kan påverka hälsan positivt [3]. En meningsfull tillvaro bidrar till ökad livskvalitet, därför är det viktigt att skapa en meningsfull tillvaro för personer som får insatser från äldreomsorgen [1]. Resultaten på frågorna om vilka aktiviteter som erbjuds, möjligheten att komma utomhus, hur maten brukar smaka, och måltidssituationen har på riksnivå legat på en relativt konstant nivå de senaste tre åren. Mellan 58 och 74 procent har i år svarat positivt på dessa frågor (tabell 2). De svarsalternativ som betraktas som positiva är mycket nöjd och ganska nöjd, mycket bra och ganska bra samt ja alltid och oftast.”
………………………………………………………………………………………….
AVSLUTNINGSVIS vill jag säga att det finns många bra särskilda boenden med trevlig personal, god mat och många aktiviteter!
I Socialstyrelsens rapport från 2018-02-07 kan man läsa att äldre och multisjuka personer som bor på särskilt boende mår bättre än de som bor kvar hemma med hjälp av hemtjänst. Samma sak gäller för dem som medicineras med flera psykofarmaka.
………………………………………………………………………..
