Etiketter

, , , , , , , , , , , , , ,

sign-langholmen-9

Långholmen sedd från Långholmsbron

En promenad runt västra Långholmen lämpad för såväl rullstol som barnvagn.

Långholmen är en idyllisk ö med sparsam bostadsbebyggelse i centrala Stockholm (med c:a 125 bofasta). Den utgjorde tidigare en egen stadsdel, bildad 1906, men tillhör nu Södermalm. Långholmen är 1380 meter lång och 405 meter bred. De tidigaste spår man funnit på Långholmen är från 900-talet. Mest känd är ön från det numera nerlagda centralfängelset, där skedde Sveriges sista avrättning av rånmördaren Alfred Ander som giljotinerades 1910.  Långholmen var ursprungligen en ganska kal ö, men fångarnas plantering av 3000 träd bidrog att ön idag är grön och lummig.
(De flesta faktauppgifter som förekommer i detta blogginlägg kommer från Wikipedia) 

För att komma till Långholmen finns två broar;  Långholmsbron i väst och Pålsundsbron i öst. Pålsundet har fått sitt namn eftersom sundet pålades på 1600-talet, för att ingen skulle kunna smita förbi ”Lilla tullen” som fanns där på den tiden. Det finns dessutom två nergångar med trappor från Västerbron, men de är inte så lämpliga precis för barnvagnar och rullstolar!

KOMMUNIKATIONER:
Bussar:
 Närmast Långholmen kommer man med buss 66 och 40, som stannar på Bergsunds strand vid Högalidsgatan. Nära är också hållplatsen Högalidsgatan vid Långholmsgatan.
…………………..
T-bana: Hornstull
…………………..
”Tillgänglighetsparkering” finns på följande ställen:
Vid Långholmens Wärdshus vid ingången till puben ”Finkan” finns ca 3 platser.
Mitt emot Stora Henriksvik (Bellmanmuseet) finns c:a 7 platser
Mitt emot Centralfängelsets rastgård finns två platser för vandrarhemmets gäster.
På Sofiebergsvägen finns två platser.

VÄGENS KARAKTÄR: 
Lättgången asfalterad/grusad väg samt några backa.r

RWC-TOALETTER finns på vandrarhemmet och i Långholmens Wärdshus.

RESTAURANGER/CAFÉER:
Café Rastgården ligger intill Vandrarhemmet (i fängelsets rastgård). Det har öppet på sommaren. Vintertid kan man få sig en kopp kaffe inne på Vandrarhemmet.
Långholmens Brokafé har sommaröppet.
Stora Henriksvik med Bellmanmuseet är ett sommaröppet kafé nära sandstranden snett emot vandrarhemmet.
Långholmens Wärdshus har matservering.
Carlshälls gård har festvånings- och konferensverksamhet samt Julluncher/middagar etc.

PICKNICKPLATSER:  
Så vitt jag vet finns inga anordnade, men vid baden och utmed vattnet runt ön brukar man sommartid se många som sitter ute och fikar.

PROMENADENS LÄNGD är ca 2½ km
……………………………………………………………
.
langholmen-karta

Topografisk karta från Lantmäteriet

PROMENADFÖRSLAG med start vid Långholmsbron (den västra bron) 

Följ den röda markeringen på kartan, röd streckad linje för alternativ promenad.

1. Alstaviks malmgård och Spinnhuset
2. Sofieberg
3. Karlshälls gård
4. Sjötullen & Koloniområdet
5. Knapersta
6. Långholmens strandbad
7. Kronohäktet
Om man här vill korta av promenaden fortsätter man vägen rakt fram förbi Långholmens folkhögskola och Långholmens Wärdshus.
8. Stora Henriksvik med Bellmansmuseet
9. Långholmens folkhögskola
10. Rosängen
11. Jas-minnet 

…………………………………………………………

Det första större huset man ser på höger sida är Spinnhuset.

640px-spinnhuset_langholmen_2010
.

Spinnhuset idag!

Beskrivning: Spinnhuset på Långholmen, Stockholm

Datum          2010
Källa             Eget arbete
Skapare        Holger.Ellgaard

1. Malmgården Alstavik som blev Långholmens spinnhus.
Den första stenbyggnaden som uppfördes på Långholmen var Malmgården Alstavik, på mitten av 1600-talet.

År 1724 förvärvade staten gården för att användas som s.k. spinnhus. Till spinnhuset kom

från början lösdrivande kvinnor och barn som där fick spinna och sy. Spinnhuset byggdes ut på mitten av 1700-talet åt alla håll och fick dessvärre sitt nuvarande utseende. Av den ursprungliga vackra malmgården syns inte många spår!
Spinnhuset blev nu ett kvinnofängelse. År 1772 kunde man ta emot 250 kvinnor.

1324075096841_large
.
Magdalena Rudenschöld grevinna och hovdam var en av de intagna på 1700-talet (på grund av politisk konspiration under Gustav IV Adolfs förmyndarregering).
Magdalena Rudenschölds schavottering
Påskrift på monteringsark: Magdalena Rudenschöld på schavotten d. 24/9 1794
Upphovsman: Nils Philip Gyldenstolpe (1734-1810)

En annan fånge, Hanna Hansdotter, var den sista kvinnan i Sverige som dömdes till döden för häxeri, vars straff dock omvandlades på spinnhuset till livstids straffarbete.

1815 var 500 personer intagna. År 1825 flyttades de kvinnliga spinnhusintagna till Norrmalm och fångarna ersattes av manliga, verksamheten övergick nu till Långholmens Centralfängelse. När sedan fängelset lades ned 1975 byggdes spinnhusets södra sida om till lokaler för företag, konstnärer och boende.  

640px-utsikt_mot_spinnhuset.
Såhär såg det ut på 1850-talet! .
Beskrivning: Utsikt mot Spinnhuset på Långholmen i Stockholm.
Litografi av Adolf Hård ca 1850.
Källa: 
www.langholmen.com.
…………………..

640px-alstavik_1681_fasad 

.

.

.
Och såhär vackert var det på 1600-talet!

Alstavik, fasadritning från år 1681, detalj ur karta i Tilas samling, KB 

…………………………………………………………

sign-langholmen-12.
Strax efter Spinnhuset ser man ett vakttorn vid Långholsmuren.
Fortsätter man vägen framåt kommer man till Sofieberg.

.

..
2. Sofieberg
sign-langholmen-2.

.
.

.

.

.

.
Det gröna huset med snickarglädje i schweizerstil är det äldsta huset, det är från 1800-talets andra hälft och används fortfarande som sommarbostad. Till vänster om vägen ligger en groddjursdamm anlagd av Stockholms stad för att befrämja tillväxten av olika grodarter.
.

sign-langholmen-4Strax efter huset delar sig vägen, ta då den högra stigen uppför backen. Uppe på krönet där vägen svänger till höger ligger några grottliknande stenbumlingar. Strax därefter kommer man fram till Karlshälls gård.
.
.

3. Karlshälls gård
sign-langholmen-3.

.

.

. 

  Karlshälls gård

.
sign-langholmen-19.


Karlshälls grindstuga
.

.
Karlshäll byggdes 1837 – 38 till fängelsets arbetschef Carl Modéer. Karlshäll har senare också ägts av bl.a. brännvinskungen Lars Ohlsson Smith som hade det som sommarnöje. Han byggde ut gården med flera byggnader; bl.a. grindstuga, kägelbana och stall. En tillbyggnad i väst som uppfördes som en basilika fast i fornnordisk stil med musik- och biljardsalong kallas numera Brännvinskungens Sal. Trädgården som han anlade med terrasser, dammar och vägar betraktades på sin tid som Stockholms vackraste.

I ett av rummen finns fortfarande franska tapeter med turkiska landskapsmotiv kvar. De köpte Smith till sin dotter Mary när hon gifte sig med prins Jean Karadja pascha, som var Turkiets envoyé i Stockholm.

Från början av 1900-talet till 1970-talet användes Karlshäll som bl.a. vårdanstalt för ”lättskötta sinnessjuka” och under 1940-talet bodde finska barn där och därefter användes det som vårdhem. Under 1980-talet rustades Karlshäll upp och sedan 1989 öppnades restaurang med festvånings- och konferensverksamhet i privat regi, som nu kallas Carlshälls Gård.
Mer om Karlshälls gård kan du läsa här: Karlshäll. Gården – Angelfire

Fortsätt promenaden tills du kommer till koloniträdgården, sväng vänster och vandra genom trädgården.

4. Sjötullen & Koloniområdet
.sign-langholmen-18.

.

.

.  

 .
.

.
I bakgrunden på bilden ser man Sjötullen, som uppfördes 1764. Framför på bilden syns de trevliga koloniträdgårdarna! De första kom till 1834 då de anlades intill Knapersta för de anställda vid fängelset. Sen utökades området och när fängelsverksamheten avvecklades 1975 fortsatte många av de f.d. anställda med koloniverksamheten. År 1983 bildades koloniföreningen Långholmens koloniträdgårdar, de består av fyra trädgårdar: Sjötullen, Gråbo, Grindstugan och Knapersta.

När du vandrat genom koloniträdgården ser du till höger Knapersta.

5. Knapersta

sign-langholmen-10.

.

.

.

.

.
Lilla och Stora Knapersta är röda tvåvåningsbyggnader i trä.
Lilla Knapersta uppfördes på 1780-talet och var från början ett klockarboställe och senare fångvaktarbostad. Det flyttades till sin nuvarande plats 1876 (Till Knaperstavägen 7A). Lilla Knapersta fick genom en tillbyggd vinkellänga på 1900-talet större yta än Stora Knapersta men har ändå kvar sitt ursprungliga namn. I huset finns nu en bostad och Knapersta Handtryckta Tapeter Långholmen AB.

På denna länk kan du se en film från verkstaden: Handtryckta Tapeter

Stora Knapersta uppfördes 1830 av Immanuel Nobel d y (Alfred Nobels far). Numera används byggnaderna till privatbostäder och lokaler till småhantverk.
,

6. Långholmens strandbad
sign-langholmen-17

 

.

.

.

.
.
.
Långholmens bad
 är klassad som strandbad. Stockholm har 30 officiella strandbad vilket innebär att badvattenprover tas på dessa hela sommaren. Stadsdelarna ansvarar för drift och underhåll av dessa bad medan miljöförvaltningen sköter provtagningen av badvattnet. Vid badet finns dusch, på Vandrarhemmet (som är beläget i Kronohäktet) finns RWC-toa. Det finns ytterligare ett Klippbad på ön, men dit är det besvärligt att ta sig fram speciellt med rullstol.

Mitt emot badet ligger Kronohäktet.
sign-langholmen-20.

.

.

.

.

.

7. Centralfängelset & Kronohäktet. 

Centralhäktet uppfördes 1874–1880 efter Wilhelm Theodor Anckarsvärds ritningar. Det öppnade 1880 och var i drift till 1975.
Som mest fanns där 500 celler, de flesta fångarna var män från hela Sverige.

Bland de mer kända intagna kan nämnas journalisten Barbro Alving (signaturen Bang/Käringen mot strömmen) som efter vägran att delta i civilförsvarsövningar 1956 tillbringande en månad i fängelse där hon skrev boken Dagbok från Långholmen. Bland många andra kända interner kan nämnas Hinke Bergegren, Hjalmar Branting, Isaac Grünewald, Jan Guillou, Lasse Strömstedt och Stig Wennerström.
Som kuriosa kan nämnas att stora delar av Hasseåtage-filmen från 1975 Släpp fångarna loss det är vår är inspelad i fängelset.

1982 revs Centralfängelset, Rättspsykiatriska kliniken samt en del av arbetslokalerna.

Artikel om Sveriges sista avrättning – mitt på populära stranden

sign-langholmen-8.

.

.

.

Kronohäktet Café Rastgården

Kronohäktet flyttades 1850 från Norra Bantorget till en tidigare klädesfabrik på Långholmen. Det tillbyggdes 1867 och fick 30 celler, fängelsekök och direktörsbostad, enligt det s.k. Philadelphiasystemet med ett öppet mittschakt och celler utmed väggarna i flera våningar. Kronohäktet används nu till Vandrarhem och museum.
De nio inhägnade rastgårdarna av tårtbitsmodell som finns där har nu blivit Café Rastgården.

Kronohäktet kom att byggas ihop med Spinnhuset (Alstaviks malmgård). I östra delen av Kronohäktslängan ligger nu Långholmen hotell, Vandrarhem, Konferens och Wärdshus.

1294928537419_large

.

Fd centralfängelset å Långholmen
Centralfängelset i förgrunden är idag rivet.
Upphovsman: Okänd
Upphovsrätt: Creative Commons
…………………..

640px-langholmens_centralfangelse_september_2014-1

..

.

Beskrivning: Långholmen
Datum: 20 September 2014
Källa: Eget arbete
Skapare: Arild Vågen

(Fler äldre bilder från Centralfängelset finns längre ner på denna sida.)
…………………..  

Efter Kronohäktet kan man antingen fortsätta rakt fram och gå förbi Folkhögskolan och Långholmens Wärdshus eller ta den lite längre vägen till vänster utmed badplatsen till Stora Henriksvik med Bellmanmuseet, Rosängen och Jasminnet.

8. Stora Henriksvik

sign-langholmen-5.

.

 .

.


.
.

Stora Henriksvik med Bellmansmuseet tror man är byggt omkring år 1700, på mitten av 1800-talet byggdes det om.

Från mitten av 1700-talet och fram till 1785 användes huset som Sjötull och kallades Lilla Sjötullen, där fick mälarbönderna betala tull för de varor de skulle sälja inne i Stockholm. Tullverksamheten flyttade sedan till det hus som nu kallas för Sjötullen (se nr. 4 här ovan).

Idag finns här ett trevligt sommarkafé med en fin trädgård och ett litet Bellmanmuseum som har tillkommit på privat initiativ i samarbete med Sällskapet Bellmans Minne. (Bellman har inte så mycket med Stora Henriksvik att göra förutom att han nämner ”tullen” i Fredmans Epistel nr 48. Eftersom Bellman på sin tid kände den dåvarande direktören på Spinnhuset tror man dock att han ofta besökte Långholmen).
Bakom Bellmanshuset finns ca 7 ”Tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser”!

Fortsätter man vägen kommer man förbi baksidan av folkhögskolan.

sign-langholmen-15

.

.

.


Baksidan av Långholmens folkhögskola
.
.
.
…………………..

sign-langholmen-11.

.
.
.
.

Såhär ser byggnaden ut på andra sidan 
.

.
9. Långholmens folkhögskola är belägen i det som förr kallades ”Fasta paviljongen”. Det var en del av Långholmens centralfängelse som byggdes 1914 – 1915 till en arbetscellsbyggnad där cellerna var placerade kring en mittkorridor. Storleken på cellerna utformades så att en hyvelbänk skulle få plats så att den intagne skulle kunna utföra snickeriarbeten.
Paviljongen byggdes på 1950-talet om till en rymningssäker paviljong och de sista åren fram till 1975 var den kvinnoavdelning.

Sedan 1987 är den Långholmens folkhögskola och en del ombyggnader har utförts. År 2007 byggdes en rund tvåvåningsbyggnad mot öst som syns på fotot.


Vandrar man vidare kommer man till Rosängen som min man och jag upptäckte först nu i höstas, eftersom vi inte brukar vandra på denna sida av Långholmen.

10. Rosängen
bourb-q-card-rich-p7060.

Foto: Kerstin Wilton     Rosor: Bourbon Queen och Cardinal de Richelieu 2009

Rosängen skapades med början redan år 2001 av Kerstin Wilton på en grusig ogräsbemängd skogsäng där det tidigare legat arbetarbaracker. Hon fick tillstånd till sitt arbete av Södermalms stadsdelsnämnd som så småningom också bidrog med framdragning av vattenslang och ett staket runt området. Nu växer där en mängd olika rosor och också andra blommor.
Läs gärna Kerstins hemsida: http://sparrownest.se/Introduktion.htm
och likaså fotoblogg: http://storstadsnatur.wordpress.com/.
I båda finns information och mycket bilder från bl.a. Långholmen.

sign-langholmen-7.
.

.

.
Rosängen fotat nu i höst 2016, då blomsterprakten dessvärre försvunnit. I bakgrunden ser man Västerbron.
.
.

Fortsätter man ner för backen på hitre sidan av bron och sen svänger av till vänster på vägen som går under bron kommer man fram till Jas-monumentet.

 11. Jasmonumentet även kallat Jas-minnet

sign-langholmen-16.

.

.

.

.

..
.
Kommer ni ihåg den dramatiska händelsen under en flyguppvisning under Vattenfestivalen 1993. Den bevittnades av 1000-tals åskådare, bl.a. av min man som just då befann sig på Norrmälarstrand. Planet totalförstördes, piloten klarade sig genom att skjuta ut sig ur en raketstol och endast en person på marken skadades av brännskador. Här kan man tala om änglavakt!

På sockeln finns en inskription: “Här störtade JAS 39-Gripen under en flyguppvisning den 8 augusti 1993”.

Den lilla skulpturen i rostfritt stål skapad av Thomas Qvarsebo föreställer en papperssvala med spetsen i marken.
……………………………………………………………
.

Vad som också kan nämnas om Långholmen är att Parkteatern sommartid uppträder på Amfiteatern. Den ligger dock på östra sidan av Långholmen, adress.se:
amfiteatern långholmen 117 33 Stockholm
……………………………………………………………

Några fler bilder från Centralfängelset och Kronohäktet

431px-langholmens_centralfangels_plan.

.

.

.

.

.

..


.
.
.

Beskrivning: ”Plan Général” över Långholmens centralfängelse i Stockholm
Datum: 1880-talet
Källa: Kriminalvårdsverket
…………………..
.
536px-kronohaktet_1907_dagordning.

Beskrivning: Dagordningen för Långholmens centralfängelse
Datum:1 januari 1907
Källa: Långholmens fängelsemuseum
Författare: Okänd  

I Dagordningen för Långholmens centralfängelse 1907 kan man bl.a. läsa om straffångarnas morgon- och aftonbön, måltider, motion och städning och rengöring av sängkläder. Om de också skulle tvätta sig själva framgick inte. Skolundervisning bedrevs vissa dagar. På söndagarna bedrevs inget arbete.
…………………..

450px-kronohaktet_2010c.
.
.

.
. 
.

.

.

.

.

.

.

,

.

.

.
Beskrivning: Före detta Kronohäktet på Långholmen, Stockholm
Datum:2010
Källa: Eget arbete
Skapare: Holger.Ellgaard
…………………..

473px-langholmen_cell_1920.

.

.

.

 .

.

.

.
Beskrivning: Direktör Sven Axi i en cell i Centralfängelset på Långholmen i Stockholm sedan fönstren förstorats på 1930-talet
Datum: Efter 1935
Källa: Stocholms stadsmuseum
Skapare: Svenska Dagbladet

……………………………………………………………

Litteratur om Långholmen:

Brott och skratt – mitt liv i ett band, 1989, Lasse Strömstedt (Slut på förlaget, finns att låna på Stockholms Stadsbibliotek). 
……………..
Dagbok från Långholmen, 1956, Barbro Alving. (Slut på förlaget, finns att låna på Stockholms Stadsbibliotek). 
……………..
faror för staten av svåraste slag : politiska fångar på Långholmen 1880-1950, 2012, Christoph Andersson, Lars Berggren, Gesine Bey m.fl.
Säljs av AdlibrisBokus och CDON
……………..
Fånge 981, 2003 Lasse Strömstedt ISBN 9789163144165
Säljs av Adlibris (Tillfälligt slut finns att låna på Stockholms Stadsbibliotek).
……………..
Långholmen : den gröna ön, Tryckår 1990 & 1998, av Carl-Johan Kleberg
Utgiven av: Kommittén för stockholmsforskning. Behandlar: 1600-talet, Medeltid, 1700-talet, 1800-talet, Vikingatid, 1900-talet, Skapad: 1998. (Slut på förlaget, finns att låna på Stockholms Stadsbibliotek)
……………………………………………………………

Lite picknickmat – litteratur:

God mat ute : fyra årstider i världens största kök, 2005, Lars Barmen
Säljs av AdlibrisBokus och CDON
…………………..
Picknick : utflykter & inflykter, 2016,  PIA KAMMEBORN
AdlibrisBokus och CDON

…………………..

Några gratisrecept jag hittade på nätet:
Picknick & utflykt (från Polarbröd)
Picknick recept från ICA 
Picknickmat från köket.se
Strandliv och picknickmat – Arla 
Tips på picknickmat – Allt om Mat
……………………………………………………………

LÄNKAR TILL ÖVRIGA PROMENADER I DENNA BLOGG:
Rullstolspromenader i Stockholm med omnejd. Nr 1. Vasaparken
Rullstolspromenader i Stockholm med omnejd. Nr 2. Bergianska trädgården
Promenader & utflykter i Sverige även lämpliga för rullstol & barnvagn
……………………………………………………………

Share this:

[Redigera]

Annonser